"Wait, here's one. Um, would you be willing to cook naked?"

Jag förstår inte varför jag inte lär mig. Det är inte behagligt att laga mat naken. Ni vet hur det är när man inte hinner ta på sig kläder för att man just slängt av sig arbetskläderna. Spisen slås på och olja läggs i och innan man vet ordet av måste man börja steka och då har man ju inte hunnit få på sig något. Kokhet, sprättande olja är inte skönt att få på handen - som ni kanske vet - det ni inte vet är att det är minst lika obehagligt att få på tissarna. Hm, jag kanske borde köpa ett förkläde i alla fall. Det borde jag hinna slänga på mig i samma veva som jag lägger baconet i pannan....

Skräcken är ju bara att jag mitt i den ljudliga stekningen ska upptäcka att någon har kommit in innanför dörren och står i gapande i dörröppningen. Jag vet inte om synen av mig som naken kock med svarpeppar i ena handen och en stekspade i andra samt rödprickiga brända tissar är ett bra välkomnande. Inte ens förstklassig matlagning skulle rädda situationen.

Annars vart det ju oxfilé idag. Jag hade ingen aning om vad jag skulle laga så jag tog en runda runt Ica Gourmet och hittade oxfile. Så det fick det bli. Gott vart det. Jag köpte små, små bitar av två ostar som jag strax ska hämta och mumsa på. Tillsammans med ett glas rött till tror jag.

Imorgon får jag äntligen sova nästan så länge som jag vill. Men sedan är det uppladdning och tillfixning inför kvällens galna galej! Då kommer nämligen ett gäng tjejer invadera stadens dansgolv. Vet inte vad jag ska ha på mig ännu. Det är ett problem. I London måste jag hitta mer "fin-kläder" och inte bara vardags. Men kruxet är ju att jag behöver mycket av båda delarna...ja, men då får det väl bli det då. En till väska á 23 kg kostar ju bara 600 kronor så. Fy fan, vad jag längtar.

Nu - ost och vin!

"Run, Forrest! Run!"

Hade för lite "mat" med mig på jobbet idag. Bara en påse. Så jag skippade frukost och tog den till lunch istället. Inte bra att göra så men det gick förvånansvärt bra faktiskt. Var inte så hungrig på förmiddagen och inte på eftermiddagen heller. Trots alldeles för lite mat. Spännande fenomen.

I dag var också inställda daternas dag. Först var fikadaten hemma med sjuka barn och sedan var kvällsdaten också hemma sjuk. Båda hade dessutom skrivit till mig på Facebook men Facebook i mobilen hade tydligen inte velat ta emot deras meddelandet, så jag visste ingenting.

Så där satt jag, utan frukost och lite lunch och ingen middag hemma. Syndast om mig i hela världen alltså. Skrev på Facebook och det är då det händer! Det visade sig att Alan hade gjort "Ugnsbakad lök/vitlöksfylld kyckling med Nobis-sås och potatisgratäng" till Charlie och det fanns över till mig. Men så härligt, bara att hoppa på bussen. Dessutom fick jag träffa söta, glada och pratglade Sixten för, ja, andra gången, men första gången var han ju bäbis och det kommer typ ingen av oss ihåg så det gills ju inte. Vi åt middag tillsammans jag och han och pratade om allt spännande och roligt man har för sig på dagis nu för tiden. Jag fick veta att man minsann är ute två gånger per dag på hans dagis och att han idag hade missat en av utgångarna. Det var ju typiskt, det är ju roligast av allt att gå ut och leka.

Hängde sedan ett tag med den lilla familjen på Böleäng och sedan iväg hem. Missade naturligtvis bussen så jag fick vänta typ en halvtimme på nästa buss. Och inte ska ni tro att bussarna passar in i varandra på Vasaplan. Nä, det skulle bli en halvtimmas väntan på ettan där också. Men vet ni vad som hände. Hon springer. Med denna musik i bakgrunden ska ni tänka er in i situationen. Allt sker i slow-motion. Nian stannar längst jävla bort på Vasaplan. Hon skyndar sig först ut ur bussen. Börjar stress-jogga lite sådär, medan folk är i närheten och fortfarande ser henne. Rundar hörnet vid Sandrews bio, ja, hörnet heter fortfarande så. Och där ser hon, ettan står fortfarande inne. Nu är det på upploppet - det är nu det gäller. Nu fullkomligen flyger hon fram. Tygpåsar och väskor flaxar och samtliga organ undrar vad fan som är på gång! Men det roliga är att det går bra. Det är inte så förbannat mycket jobbigare att springa än det är att liksom stress-jogga. Ändå mer fascinerande är ju att det överhuvudtaget GÅR att springa. Ni tar det för givet men det gör inte jag. Mitt i koncentrationen att sätta ena benet framför det andra i en hisnande takt inser jag att jag måste ta mig upp på trottoaren så att busschauffören kan se denna flygande tygpåsedåre i spegeln och förstå att jag vill med. Jag flyger upp på trottoaren och kommer fram till änden på bussen och inser med ens att jag kommer att hinna. Jag släpper fram leendet på läpparna när jag känner målsnöret brista mot bröstet och dunkar mjukt in i läktarens vadderade kant. Jag står utanför dörren på bussen och kliver in. Jag väntar mig stående ovationer, att de ska gå ned på knä och knyta nävarna i vinnar-ställningar och skrika medan andra applåderar och busvisslar. Jag vann ju loppet! Ingen bryr sig annat än jag som sprang skitlångt.

Det var min uppladdning inför Blodomloppet. Nu kör vi!

*nynnar på Chariots of fire och går och lägger sig*

"Score one for liquor and poor judgment"

Medan jag gick runt på stan idag och väntade på att bli dissad via uteblivet sms så råkade jag handla en massa onödigt grejs på H&M. På rea så klart. Fina tvålar, nagellack och ögonskugga. Ja, en massa onödigt, roligt.Tänk att det ska vara så roligt att shoppa. När man står där på affären så behöver man verkligen allting.

Sedan gick jag Systembolaget och fyllde på förråden lite. Eller ja, jag har en massa flaskor här hemma redan och tänker nog köra ren jävla sprit på lördag, men man måste ju ha lite vin hemma ifall man får gäster. Köpte en halvflaska vitt och en rött också till "mig själv". Men det var då jäkligt onödigt med tanke på att en halvflaska Villa Puccini kostar lika mycket som en Palazzo helflaska...
Skulle egentligen vilja ha mer drinkmaterial hemma men det är ju färskvaror så man kan ju inte köpa något och tror att det ska hålla sig i sex månader - tills nästa gång man ska ta sig en drink.

Fick deklarationspapperen idag. Jäklar va pengar jag får tillbaka! Sjukt nice! Måste ju vara för att jag pluggat. Varför är mindre viktigt, det viktiga är att jag just finansierat en väska till i London, baby!

"Pain is in the mind, and judging by the decor we're in your mind, aren't we, Arthur?"

Hade sista numret av Retro i brevlådan när jag kom hem idag. Den är ju så mysig att läsa, jag bara önskade att det skulle komma fler nummer av den. Jag tog mig i kragen också och beställde några gamla nummer. Tyvärr väntade jag för länge så flera hade hunnit bli slutsålda.

I detta nummer fanns denna underbara väckarklocka i gammaldags stil - Station designad av Arne Jacobsen, märke Rosendahl. Nyproduktion, tyvärr, jag vill ju ha den gammal -  även om det innebär att man måste dra upp den. Men den är ju så snygg bara som den är!

Sedan var det tema rullbord med prisguide. Alltså rullbord. Det är ju inte som att man behöver det direkt, men det finns så fantastiskt fina rullbord att man blir ju snurrig. Kolla in detta rullbord med brickor av teak och hopfällbar stomme. Sålt via Bukowskis - så klart. Slutpris 3100 kr. Inte så man faller av rullbordet men mycket nog.

Och i vintage-tidningen fanns bästa vintagebutikerna i London uppradade. Jag menar, jag kanske måste ta med mig en extra väska á 23 kg och 600 spänn. Kan ju helt klart vara värt det med tanke på alla fynd jag kan komma att göra. Om jag nu lyckas lura med mig någon till de delarna av stan där affärerna finns. Men något serveringsbord lär ju inte rymmas, även om jag hittar ett. Oj, vad jag längtar!

"Can we please make a decision? Not only are there children starving in India, there's an Indian starving right here."

  
Intressant yoga-lektion idag. Jag var så totalt ofokuserad på vad jag gjorde men trots det kändes det som att man kunde övervinna världen när jag gick därifrån.

Dock kändes det som att när hon avslutande vissa ställningar med en indisk avslutningsfras kändes det som att jag ville svara genom att hummandes buga och säga "badam jalfrazi" eller något annat som man liksom känner igen. "Masala papadam" på dig också! Jag tror inte att det skulle gå hem så värst bra. Två timmar är ändå fasligt lång tid. Men det känns nog bättre när man har lärt sig alla ställningar bättre.

Nu ska jag gå och lägga mig. Så det så. Imorgon tror jag att jag ska besöka Systemet. Behöver ju lite gott att dricka till på lördag. Om jag nu inte ska köra med vanlig hederlig grogg. Vi får väl se. Vin är ju aldrig fel heller. 

"Sheldon, I am really, really sorry, but it's only for a week. Can't you be a little bit flexible?"

Skitdag idag. På många olika sätt. Men det blev bättre när jag kom hem och åt middag. Jo, just det, jag åt pulver idag på jobbet. Och jag tänker fortsätta göra det ett tag, hoppas jag. Pulver på dagtid och äta middag på kvällen. Känns bra att börja med det. Sedan borde jag ju börja träna, styrketräna. Jag vill det, men det är ju så svårt att komma igång.

Denna vecka är lite uppbokad men inte fullt. Det är yoga och kaffe på stan med pluggpolare tillika väskgalen polare, sedan ska jag träffa Anna och Ivar på lördag dag och åka på secondhandshopping och på kvällen middag med tjejgäng och dans. Sedan kanske träffa kompis för middag på fredag med vin eller söndag med kaffe =) Vi får väl se. Spontanitet ni vet.

Planerar hela jävla våren/sommaren just nu. I huvudet. Londonresan i maj och sedan fest i sommar, släktträff och sommarsemester. Har inte riktigt bestämt mig om jag ska åka till Stockholm och hälsa på Tommy och Susanne ännu. Det är inte pga. människorna jag inte kan bestämma mig, det är pga. fästingarna. Susanne lovade att hon skulle ta bort dom jag fick på mig. Men jag sa att det kan ju tvinga vår vänskap till nivåer vi inte vill ta den.....Ja, jag måste väl bara vagga mig själv in i tanken att jag kommer att få en fästing som borrar sig in i mig. Det bara är så. Men att det är okej. Jag är inte riktigt där ännu.

Vinstmejl 2

Där kom det! Denna gång 21 spänn! Jäklar vad det drar iväg!

"A plate of brownies once told me a Limerick."

Högskoleprovet är ju vanligtvis rätt roligt att göra. Jag skulle kunna tänka mig att göra det två gånger per år i all framtid - bara för att det är roligt! Men denna gång var det inte roligt på samma sätt. Dels för att jag inte har samma ljusa syn på en perfekt framtid med allt vad det innebär och dels för att jag inte övat det minsta på något överhuvudtaget sista tiden. Jag har dock valt att inte må dåligt över det utan jag gick och skrev och tog det som en övning kan man säga. Nästa gång ska det gå bättre.

Men det som var roligt var att när jag satt där på morgonen och hade just ätit upp min frukostmacka, så kommer Elin! Ingen av oss visste att den andra skulle skriva, än mindre skriva där. Vi skrev nämligen på Universum, skrivsal Rotundan och det var inte så värst många som skrev där. Så sannolikheten att vi skulle träffas var liten. Men det gjorde vi, så vi satt bredvid varandra och svettades över provet, men frös i verkligheten för att det var så kallt i lokalen. Det är ju spännande att denna dag går så fantastiskt fort. Det är ju problemet när man skriver provet, att tiden inte räcker till, så pang! är dagen slut.

Och när dagen var slut åkte jag hem och sminkade upp mig och hämtade maten för då var det dags för knytismiddag på klubben. Där var vi typ tio vuxna och sex barn, något sådant. Jättegod mat och minst lika trevliga människor - och barn! Vi åt och hängde och myste. Spelade biljard - som är något så råjävulskt kul, tittade på foton och drack en och annan cider. Sedan vid tio så åkte några av oss vidare till Bishop's och hängde en stund till. Vi bestämde att vi skulle göra om det - men vi vet ju alla hur det blir med det. Det blir aldrig av. Men det var roligt denna gång!

Nu är det söndag och morsan har varit här och fikat och tagit hand om mina blommor. Och snart är det dags för att skaka till sin första Cambridge-middag. Vi får väl se hur det blir med det. Men ibland, ett tag, kan man ju säga i alla fall.

Ulrikas kycklingtacoröra

Enligt önskemål...

Ulrikas kycklingtacoröra

 

1 grillad kyckling

1 dl majs
1 medelstor purjo
1 paprika
4 dl Crème fraîche
3 msk tacomix
2-3 msk tomatpuré

Bena ur och skär kycklingen i små bitar. Hacka även purjon och paprikan i små bitar. Blanda samman allt, rör ordentligt och tillsätt kycklingen sist. Gör röran dagen innan så den hinner så och dra till sig. Servera med tortillachips.

Har man en stor kyckling och vill använda allt så måste man ju så klart öka på det övriga också. Jag tog 7 dl Crème fraîche, minst 6 msk tomatpuré till exempel.

"Great. You found a pencil. Now we can all take the SAT's"

Högskoleprovet kunde ju inte ha kommit olägligare. Fast jo, kanske. Men jag hade gärna haft några månader till på mig. Nu är jag, på alla sätt, helt jävla oförberedd. Kan ju bara gå åt ett håll, åt helvete. Men jag kommer att gå dit och jag kommer att, kanske, göra mitt bästa. Men jag har ju inte läst all matte som jag hade tänkt hinna med innan detta tillfälle. Jag kan ju inte gå dit och kalla det för övning heller. Men jag kör väl så får vi se. Hatar det nya provet. Bara så ni vet.

Men sedan på kvällen blir det mys-pys-knytis-middags-gathering på klubben. Blir säkert sjukt kul! Vuxna och barn och god mat, kan det bli tråkigt. Jag kommer att göra kycklingtacogeggan som ligger överst på min ta-med-på-roligheter-gegga-lista just nu. Inte alla som har en sådan lista inte. Nej, men ni kanske borde ha en.

På tal om listor så måste ni kolla in Knock Knock. Jag ska skicka iväg en beställning, sorry Frida och Eva, men den har inte gått iväg ännu. Men jag längtar efter grejerna minst lika mycket som ni så jag måste skicka iväg den snart.

"Maybe if you jump up and down... get things started"

Upp och ner-dagen har det varit i dag. Först upp när jag, Åsa och Frida träffades och åt en snabb-lunch och sedan gick ned till mitt jobb och bokade resan till London, baby! I slutet av maj åker vi och då kommer det typ vara vår i London och helt underbart. Nu blir det stora shopparplaneringen. Måste till och med skriva till en fd. klasskompis och höra om vi kan träffas och snacka väskor vid något tillfälle. Hon är ändå mer väskguru än jag så jag måste absorbera all hennes kunskap innan jag ska vandra på Londons väskgator.

Men vi ska väl hinna annat också. Primark till exempel. Och god mat och vin!

Är detta min fjärde Lodonresa? Oj, jag måste räkna efter. Jag kommer säkert återkomma till detta ämne inom en snar framtid.

Sedan gick dagen ned. Eller ned och ned, vi hade bokat en tid med läkarna och en sjuksköterska på jobbet, som var involverad i Gunnars vård. Jag och två av Gunnars syskon träffade dem och gick igenom vad som hänt. Det var bra på alla sätt och vis. Jobbigt men bra. Det finns ju så klart inga svar. Men vi kanske bara behövde att de skulle höra på oss en stund på något vis. Och de gjorde dem. En "tröst" är ju att den cancerformen han hade får typ en på två miljoner. Väldigt ovanlig och aggressiv. Vet inte riktigt om det är någon tröst egentligen, det är ju inte som att det skulle vara "bättre" om det varit världens vanligaste typ. Men vi fick ställa frågor och de berättade om förloppet. Så nu har vi gjort det och måste väl smälta det ett tag. Sedan finns ju möjligheter att återkomma om man har fler frågor.

Och nu blev jag nyss inbjuden till roligheter på lördag kväll! Så nu gick dagen upp igen!

"Kick back, take it easy after you've blown some shit up?"

Än så länge i veckan har det faktiskt varit ganska lugnt. I måndag kom Magnus förbi med mat och hämtade lampan jag köpt åt honom på Ikea. Sedan satt vi och pratade skit en bra stund. Finns mycket att liksom gå igenom som händer och har hänt. Roligt att få höra lite skvaller.

Sedan i går var jag ju med Sara och Anna på Lottas och käkade. Vi tänkte gå på Vezzo men de har ju inte rättigheter och just denna gång var jag oerhört sugen på röd vin, av någon anledning. Så vi bytte ställe. Vi behöver träffas betydligt oftare om vi ska hinna till botten med allas olika problemområden. Det varierar må ni tro. Men det är så kul hur vi kan liksom fokusera på en persons problem ett tag och sedan går vi igenom det och låter det vila en stund medan vi pratar om någon annan. Och vi är rätt tuffa med varandra ibland också. Ja, men ibland måste man få höra en del "sanningar". Men det är väl underbart med tjejkompisar som man kan göra det med. Att när man frågar om råd får man ärligt svar. Och ingen blir sur då man vet att, de andra säger det dom säger, för att de tycker om en och inte för att vara elaka. Blev rätt sent också, för att vara en onsdag. Kom inte hem förrän efter 22 någon gång. Då är det ju bara fixa i ordning det man ska ha med sig dagen efter och sedan bums i säng (och ligga och läsa i telefonen i ett bra tag till...).

Förresten tycker jag inte om min säng. Den har ett "hål" i mitten av madrasserna. Det var på gång förut men nu - när jag ligger i mitten - så blir det mer och mer ett problem. Jag har läst att det här är ett problem i dessa typer av sängar. Jag måste nog köpa nya madrasser. Så i går natt sov jag diagonalt. Och i natt tror jag att jag ska ligga tvärsöver. För sådan är jag. A tvärsöver-kinda-girl. 

Vinstmejl

Ja, just det. I lördagsnatt fick jag ett vinstmejl från Svenska spel. Jag tänkte att nu jävlar! Det vart 80 kr på jokern. Men det är ju alltid något. Men vinstrekordet är ju mening att slås. På onsdag kommer nästa vinstmejl. Jo, jag känner det.

"Oh, yes you have. A little Easter treat just for me."

Så var påskfirningen i Obbola över. När vi anlände var huset redan i högform. Matchen Linköping-Skellefteå var i full gång och de satt och hejade på med ölen i högsta hugg. Stämningen på topp med andra ord. De snackades hockey, fiske och dracks öl. Jag kunde inte låta bli att ledsen. Konstigt, tänker ni, att jag blir nedstämd av denna trevliga stämning, men jag tänker på hur fantastiskt bra Gunnar hade trivts där, just då. Han hade passat in perfekt i hela situationen och det hade känts som att han alltid varit där. Jag är så ledsen över att han inte fick vara med om den här sidan av min familj och släkt och jag är ledsen över att de inte fick lära känna den sidan av honom, på något sätt. Jag fick svälja gråten ett stund. Och nu behöver inte ni som var där säga: "men varför sa du inte att det kändes jobbigt, det förstår vi och det är inget konstigt med det?". Därför att jag inte alltid kan dra ned stämningen med att säga det och därför att jag måste lära mig hantera dessa situationer själv. Det är inte första gången det händer och det kommer aldrig vara sista.

Hur som helst hade vi fantastiskt trevligt. Vi åt ju påskmiddag, som jag skrev om redan igår. Senare på kvällen kom så kvällens spel fram. Galenpanna. Det här är ju ett spel där några har suttit och brainstormat fram spel där man ser absolut dummast ut när man spelar. Det är ett vinnande koncept för hur dåligt spelet än är så kommer man skratta och ha roligt när man sitter med färgglada pannband och två kort i pannan. Speciellt när inte banden räcker till utan några måste ha uppvikta mössor med korten instuckna i. Detta spel var på inget sätt dåligt, det var jätteroligt men ibland svårt som attan. Och det hjälper ju inte hjärncellerna att man dricker jägerbull, vin och drinkar heller. Men det hjälper skratten, det vill jag lova! Kvällen avslutades ändå i rätt hygglig tid så vi skulle orka upp i dag.

Och upp orkade vi oss, vissa senare än andra, men jag var faktiskt uppe strax efter tio. Efter alla ätit frulle klädde vi på oss täckbyxor, underställ och fan och hans moster, packade kaffe och bullar och begav oss ut på vandring ned till isen. Där satte vi oss solade och fikade en stund och njöt av solen och sedan vandrade vi hemåt. Inget märkvärdigt alls men skönt att komma ut en stund och röra på sig. Annars är det ju lätt att påskgodisskålen växer fast i ena handen och öl- eller vinglaset växer fast i andra.

När vi kom hem till vinter-playa del Obbola igen så gick vi till baksidan och Frida skottade till den befintliga snöbänken och en eld startades i den snygga Weber-grillstaden. Sedan grillades det lunchkorvar av olika slag. Så nu luktar jackan påskmys på riktigt. Efter det var vi rätt däckade och några vilade en stund, några duschade och några bara hängde.

Efter att vi vilat en stund var det ju dags för att börja fixa middagen. För nu var det ju flera timmar sedan vi åt! Frida, Martin och jag åkte och kompletteringshandlade till the pulled pork som hade myst i ugnen under de senaste sex timmarna. Åsa hade gjort både pulled pork och pulled elk som båda vart jättegoda. Vi gjorde de tortilla-style med grönsaker och yoghurtdressing med honung, fetaost och vitlök (efter recept från Jennie, men den blev inte alls lika god som hennes), tzatziki och guacamole. Sedan tryckte vi in tortilla-chips, mini-tubs och tortillas tills vi alla storknade och däckade i soffan - igen!

Jag kände mig rätt trött så jag avslutade kvällen rätt tidigt och tog bussen hem strax efter åtta. Jag var inte hemma förrän en dryg timme senare men det gjorde ju inget. Man hinner filosofera så mycket under bussresan.

Väl hemma städade jag undan då jag gått bärsärkagång just innan jag skulle åka, letandes efter några kläder som jag tänkte ge bort. Jag hittade dem inte så klart. Nu är det bara Ikea-handlingen som är kvar att plocka upp. Jag hann dock skruva ihop databordet redan igår. Så efter städning och en välbehövd dusch sitter jag nu vid detsamma. Riktigt smidigt bord faktiskt och naturligtvis inte dyrt heller.

Nä, om man ska slå på tv:n och tom-glo en stund innan jag somnar. Imorgon ska jag nog bara ta det lite lugnt, plocka upp det sista och kanske blogga lite om vad jag köpte allt mest.

"No, it's just a thaw - winter isn't over till Easter."

Dagen började trevligt och det trevliga är ännu inte avslutat. Jag började med att stiga upp rätt tidigt och åka på en mini-roadtrip till Burträsk med Carolina, Fredrik och Kajsa för att hälsa på Gunnar. Vi hade så tur att det hade tinat en massa och dessutom var det skottat just framför graven. Jag undrar om någon hade bett om att få den framskottat eftersom det bara var den graven som var framskottad.

Vi hade köpt blommor innan vi åkte. Kajsa hade köpt en påskblomma som satt i en gul påskhare, den tyckte hon var fin och tyckte Gunnar skulle ha den. Carolina köpte gula tulpaner och jag köpte ett fång röda rosor. Vi satte blommorna i snön bredvid graven. Hade vi tänkt på det skulle vi köpt ett ljus också.

Efter vi hälsat på Gunnar så tog vi vårt fika och gick ned till isen och satte oss på en bänk och fikade. Korv, smörgås, kaffe, öl, godis och bullar, mycket gott blev det. Sedan gick vi en promenad runt isen, över en hängbro. Det var fantastiskt soligt och fint! En verklig fantastisk vårdag.

Sedan gick vi till kyrkan och tände ljus och satt en stund och kände in stämningen. Efter ett toalettbesök så körde vi hemåt. Kajsa hade ju fått den ursöta nallen av mig och jag hade fått grön hårfärgspray av Kajsa. Nallen körde en bit av vägen också. Den jäkla nallen kan köra!

Nu sitter jag mätt och belåten i Obbola där vi nyss har avnjutit påskmiddag! Det röda vinet är upphällt, snapsen uppdrucken och nu anlände nyss kaffet. Mycket dryck denna helg med andra ord!

Glad påsk på er!

Vilken dag

En Ikea-roadtrip med damerna. Vi hade sjukt roligt och jag shoppade massor. På Ikea blev det förvånansvärt lite. Bara tusenlappen faktiskt. Kändes bra för sedan hittade jag en ny favoritbutik bredvid Ikea. En plusstorleksbutik med fantastiskt fina kläder. Handlade flera plagg på 50 och 70% också och det är ju aldrig fel. Dit kommer jag att åka igen!

Sedan bilade vi oss till Max för middag och sedan skjutsade de hem mig. Nu säng och sedan upp imorgon för ny road trip till Burträsk.

Skriver mer sedan, om allt jag handlat.

Natti!

"What's with all the bottles? It's like a trailer park Easter."

Så var påsken officiellt a go. Jobbade lite längre än vad jag behövde idag. Alltså, jag jobbade lite längre än till 15 då vi stängde. Men detta innebär *trumvirvel* att jag nog ligger på +/- 0 på flexen! Yay! Äntligen! Nu kan jag börja jobba in lite extra tid att använda till något trevligt framöver. Och det finns ju jobb så det är ingen fara med det. Sedan gick jag till Ica Gourmet och dränkte min ensamhet i mat och ost! Köpte färsk kyckling och gjorde en favoriträtt med kyckling, lök, vitlök, rödpaprika och denna gång även sparris. Till det strips och ett glas rött. Köpte en halvflaska och den är typ slut nu, hur kom det sig?

Jag fick prova några olika ostar i charkdisken och valde en bit Saint Agur, Brillat Savarin och Gruyére och en klick fikonconfit! Favoriten av dessa blev Gruyéren. Den tyckte jag smakade absolut mest och godast och passade fantastiskt bra till vinet - Villa Puccini. Som är lite av ett favorivin sedan länge. Det finns ju även i halvflaska så valet var enkelt och snabbt överstökat inne på Systembolaget där de hade alla kassor öppna. 

Så nu sitter jag här i soffan och har smitt kråset och gjort upp planer för hela helgen tror jag. 

Imorgon blir det att stiga upp vid 7 och göra sig i ordning inför roadtrip - en fin-resa till Ikea med Åsa, Frida och Andréa. Det kommer ju att bli skitkul! Jag har mer beställning från andra att köpa än saker till mig själv dock, men något ska jag nog hitta. Beroende på när vi kommer hem och hur trött jag är kanske jag hänger med Simon på kvällen. Sedan är det lördag och då ska jag följa med Fredrik, Carolina och Kajsa upp till Burträsk och hälsa på Gunnar. Sedan på lördagkväll tror jag att jag ska åka och våldgästa i Obbola.

Men på söndag och måndag har jag inget planerat...ännu. Men något säger mig att de två lediga slottarna i min almanacka kommer att fyllas också...

Nu är det ju hockey för fan!

"Sorry, the Sacramento bus doesn't run again 'til tomorrow. Uh, 5:05 pm."

Så igår var det dags för bouppteckning. Det visste jag ju skulle bli jobbigt såsom allt annat har varit jobbigt. Sitta och prata om allt på ett sånt konstigt konstaterande sätt. Ibland faller man bara in i det och sedan vaknar man som upp och inser vad det är man gör och om vem. Men det gick precis hur bra som helst.

Jag jobbade fram tills lunch och med en en fulladdad telefon, som jag hade tänkt använda för att dränka tankarna med, bältade jag med fast i bussen. Bussen hann väl just utanför Umeå innan ögonen ville vila mer än öronen ville lyssna på musik så det blev att sova en stund. Är ju så sövande att åka buss. Jag kom fram i god tid och hann strosa en runda på stan. Jag hade vandrat vägen från busstationen till advokatbyrån i google maps så jag visste ju exakt vart jag skulle gå.

Mötet gick så otroligt bra. Jag är så jätteglad att jag har träffat dessa fantastiska människor men samtidigt blir jag mer och mer ledsen att jag inte får lära känna dem alla bättre, tillsammans med Gunnar, i många, många år framöver. Jag hade så sett framemot att ingå i denna stora familj.

Nu är bouppteckningen snart klar. Jag vet nu att jag kan börja packa och sortera alla saker - när jag väl känner att jag orkar. Det känns bra även om jag inte förstår hur jag ska orka kasta hans kläder. Eller något annat för den delen. Men man får väl ta det allt eftersom.

Och så är jag rätt upptagen på kvällarna och helgerna nu. Det är ju självpåtaget så klart, jag vill ju träffa folk och ha roligt. Men det blir inte mycket tid till så mycket här hemma. Men det gör ju inget, det är ju ingen som bryr sig ifall jag lämnat något någonstans längre.

Och den tid jag är hemma skriver jag mycket på boken. Eller mycket och mycket, jag skriver och tänker. Funderar och skriver lite till. Jag har skrivit ned det mesta från början och nu funderar jag på att hoppa över mitten av 2012 och börja på sjukdomstiden. Jag pratade med Jennie om det och det kanske inte är så dumt att göra på det sättet. Att skriva ned det medan jag har det någorlunda färskt i minnet. Jag har ju redan hunnit glömma en del (tack och lov i och för sig).

Jo, just det, jag och Jennie gick och åt middag efter mötet. Det var supertrevligt och god mat! Vi satt länge och pratade om allt möjligt. Jag tror att vi aldrig skulle kunna få slut på saker att prata om. Sedan tog jag så klart bussen hem. Hoppade av på sjukhuset och behövde vänta på 1:an i tre minuter. Smidigare än att hoppa av på busstationen och gå till Vasaplan, bara ett tips.

Så nu är det onsdag och jag hade faktiskt inget att göra ikväll. Det är ju rätt ovanligt så det blir att hänga här hemma och gå och lägga sig tidigt. Planeringen av londonresan går sakta framåt också. Förhoppningsvis kommer vi att kunna åka i slutet på maj. Eller jag åker tamigfan i slutet av maj om jag så ska åka själv. Hade planerat att åka till Burträsk och hälsa på nästa helg men då är det ju högskoleprovet så det blev ju inget med det. Hoppas vi kan hitta en annan helg som passar för jag vill så gärna hälsa på.

Jag är redan trött...hur tidigt får man lägga sig egentligen?

"No, Mr. Lowery. But then, she's always a bit late on Monday mornings"

Det var en stökig dag på jobbet idag. Det började med att mejlsystemet inte fungerade så man fick starta om och tjafsa en massa. Det är så sjukt jävla jobbigt när datorn inte fungerar. Jag blir knäpp. Det ska bara fungera. Sedan gick väl dagen som vanligt fram tills möte med chefen på eftermiddagen. Då fick vi reda på att ytterligare en person skulle sluta och vi skulle få två nya medarbetare. Visst är det bra med mer folk men tyvärr är det ju så att med ny personal kommer ju mer jobb också. De ska ju skolas in på ett bra sätt och inte bara kastas in i verksamheten. De kan inte kastas in i verksamheten för det klarar man inte av när man är ny. Och det kräver ju ingen heller.

Men nu står vi där och ska skola in två helt nya och dessutom har vi två semi-nya som också är mitt uppe i sin inskolning. Så nu fick vi plötsligt fyra...

En god nyhet är dock att vi ska få hjälp att skriva av en gammal medarbetare. Hon ska flytta men ska jobba halvtid åt oss på distans. Det blir ju skitbra! Vi måste ju ordna rutiner för att det ska fungera optimalt men det känns ju värt i och med att det är en erfaren person som kommer att kunna utföra bra jobb bara man ger henne rätt förutsättningar. Hoppas bara utrustningen fungerar som den ska.

Men sedan så hörde Simon av sig och undrade om vi skulle hitta på något i eftermiddag. Så vi träffades på stan och gick och käkade på Eastern palace. Sedan tog vi en kopp kaffe på NK. Så trevlig grej på blanka måndagen. Trevligt att snacka skit en stund speciellt efter en rätt så crappy dag.

Sedan åkte jag hem och tog tag i dammsugarjäveln. In med hörselproppar - för sattyget lever om nå råjävulskt! Nu är det dammsugat och mattorna ligger ute igen. Usch vad kallt och omysigt det blir utan alla mina fina mattor. Nu är det pysigt igen och man slipper borsta av fötterna innan man lägger sig.

Hinner man göra något mer ikväll? Kanske se någon serie...

"That can't be right! Eight? Really? Eight?"

Så då var den helgen snart slut. Den började ju på topp och sedan var man tvungen att lugna ned sig. Utgång på en fredag rockar ändå. Och igår blev det bio, som ju är roligt fast filmen suger.

Och så idag vaknade jag 08:00 och tänkte, ska jag vända mig om och försöka fortsätta sova eller ska jag stiga upp. Solen strömmade in genom fönstret och jag var pigg. Så jag steg upp! Gick ned och startade en tvättmaskin, gjorde frukost och myste i soffan. Hann tvätta och skriva en massa på boken - nu när jag har ordbehandlingsprogram (tack Magnus!). Sedan gjorde jag lunch och gick och handlade. Då var klockan bara 2.

Så nu har jag gjort middag och glor på tv. Helgen är komplett.

I veckan blir det ju jobb som vanligt och mycket av det. Ska till Skellefteå på tisdag för bouppteckning. Kommer att bli jättejobbigt men det måste ju göras.

Sedan har vi ju påskledigt snart också. Hoppas umgås med lite med den kusin-utökade familjen under påskhelgen och bara mysa. Kanske blir det en snabb trip till Ikea, vi får väl se.

"Well, some people without brains do an awful lot of talking don't they?"

Så nya Oz the Great and Powerful är en barnfilm. Go figure. Och det kommer från en som älskar filmer som Finding Nemo och Monsters Inc. Vissa stunder kunde jag lika väl läst Bio-tidningen istället. Fanns inte ens något att lära någonstans. Nej, låt bli och spendera pengar på den filmen.

En nyhet på bio sedan jag var där sist är att man får välja om man vill köpa glasögon eller ta med sig ett par man har liggandes hemma. Jag har faktiskt inga men Sara hade tydligen en hel påse med 3D-glasögon så jag fick ett par av henne. Så nu är man ju tvungen att försöka komma ihåg att ta med dem nästa gång. För annars måste man köpa ett par för typ 15 kronor...

Efter barnfilmen gick vi till Wayne's och drack varm choklad. Det tyckte vi var passande. En stunds skvallrande och surrande och sedan dags för bussresa hem. Tänk om man kunde bli guld-kund på Ultra och få specialplats och en massa andra förmåner. Jag tänker som bio-kortet alltså. Ju mer man åker desto mer förmåner.

Nu soffhäng tills det är dags för sänghäng. Fått sjukt mycket gjort idag. Känns bra.

Anything can happen friday

Så fredagen blev precis som jag hade tänkt. Jag jobbade fram till tre då jag gick och la mig och vilade på jobbet. Elisabeth tucked me in och jag sov i säkert 40 min. Sedan upp och göra sig i ordning inför kvällens bravader. Bussade mig iväg till Ersboda för att träffa Gunnars arbetskamrater på gravöl. Får man säga att det var trevligt så gör jag det. De är så roliga och det blev många roliga berättelser och skratt. Sedan bussade jag mig iväg för att träffa snygg-Simon och hans vänner som förfestade hemma hos Emil. Där satt de och myste i ljummen belysning då någon säkring måste ha åkt. Så då började förfesten och på någon timme skulle man svepa medhavd matsäck. Utan att avslöja för mycket får man lära sig mycket nytt när man umgås med sex bögar. Man vet inte allt som försiggår här i världen, det är ett som är säkert. Men jävlar så roligt det är att umgås med nya människor! Det kan jag verkligen aldrig får för mycket av.

När tiden var slagen promenerade vi till Droskan där festen var i full gång. Några besök i baren, några Minttu-shots senare och vi var i god form där vi svettades loss på dansgolvet princip hela kvällen. Få se, någon slog huvudet i en blomkruka, någon lämnade festen och utförde unspeakable things i en taxi, någon spydde utanför Droskan, någon fick glittriga kattklistermärken, någon blev utan stämpel i dörren för hen hade för vackra handleder, någon babblade konstant och var tokgullig, någon fick ett booty call och lämnade efterfesten, någon somnade på någons bröst och någon filmades med fyllehicka. Ja, det är väl en liten blandad samling av vad som hände. Av det jag kan berätta hände alltså.

Så när vi dansat oss svettiga och stället stängde så gick vi till Frasses och tog en strips-meny - för vi är ju 15 år allihopa....

Sedan iväg till Emil igen för efterfest. Men efterfesten blev rätt kort då vi alla var rätt slitna. Så jag tog med mig snygg-Simon och vi tog en taxi hem. Ifall någon missförstod det så lämnade jag Simon hemma hos honom och åkte vidare hem till mig. Bara för att förtydliga.

Nu är det lördag och det verkar bli bio med the girls. Sedan fika och skvaller. Det känns som det är typ vad jag ids göra idag. Men vad händer imorgon då? Loppis på Nolia. Dit borde man ju kunna ta sig. Nu operation mat och dusch.

Tja, solen!

Nu vart det så där länga mellan blogginläggen igen. Jag vill ju inte ha det så men det vart så väldans upptaget i veckan.I måndags var jag dock faktiskt hemma och tvättade. Man måste ju hitta tid för sånt också.

I tisdags var det ju dags för yogan. Denna gång körde det igång lite mer än vid "prova-på"-tillfället. Till exempel så skulle vi göra solhälsningen. Ja, men, tänkte jag, det är ju bara att göra honnör och säga: "Tja, solen!" liksom, skitenkelt. Nja, inte riktigt...

Men det kommer väl med tiden. Man kan ju inte kräva så mycket första gången. Även om jag inte ser att jag kommer att vika mig dubbel inom den närmaste framtiden. Förutom möjligtvis av skratt för att jag inte klarar av det. 

I onsdags var jag med Magnus på Microshop och köpte en ny disk, av något dyrt slag, till min dator. En sådan skulle jag tydligen ha för att datorn skulle bli snabbare. Så fine. Jag skulle även få ordbehandlingsprogram så jag lättare kan ordbehandla min bok. Sedan åkte vi till böleäng och jag lagade mat medan Magnus mekade. Jag fick se film på bio-duken också. Riktigt coolt. Förstår verkligen att det inte är någon idé att gå på bio när man har en bio-duk och projektor hemma. Nu sitter jag med "ny-datorn" och jäklar vad snabb den blev! Och rengjord! Och till och med ljusare skärm, hur nu det är möjligt.

I kväll har jag blandat ihop en fantastisk god kycklinggegga som jag ska bjuda mina arbetskamrater på. Det blev dessutom så mycket att jag kommer att ta med mig det till nästa tillställning på kvällen också. Efter detta blir det att möta upp snygg-Simon för att fortsätta förfesten och sedan iväg på Take Queer på Droskan. En riktigt lång dag imorgon med andra ord. Så jag funderar på att försöka vila en stund efter jobbet. Vi får väl se hur det blir med den saken. 

Nu dags att vika in årorna. *viker*

"So, where do you guys want to go dancing?"

Så var denna helg över. Det har varit så mycket att jag inte ens haft tid eller ork att blogga.

I fredags var Sara och Anna hos mig och vi hängde och snackade skit. Det blir lite för sällan, men nu har vi ju bestämt att vi kan hänga hos mig lite oftare så där spontant och då behöver det ju inte kosta så mycket. En kopp kaffe och en törrbulle räck ju! Jag får liksom tvinga dem att inte köpa med sig en massa grejer så att det i slutändan blir dyrare att var hemma hos någon än att gå på fik. Det var liksom inte riktigt idén.

Sedan jobbade jag ju på lördag. Det är både okej och jobbigt. Det är helt okej för det är lugnt och skönt och man får liksom jobba ifred. Å andra sidan är det jobbigt för det är så jäkla lugnt och tyst och det är lördag. Sedan skulle vi ju ut på kvällen så jag ville gärna powernappa. Som tur var så hann jag klart mitt jobb just före 15 och kunde gå ned till jobbet och lägga mig och sova en timme. När jag vaknade ringde Susanne och sa att hon var på väg. Vi skulle nämligen fixa till oss på jobbet innan vi åkte till förfesten.

Vi tog en bulle till Mariehem och mötte resten av gänget där. Vi skålade och mumsade på diverse gotta innan vi tog en taxi till Costas där vi skulle käka middag. Och där var det ju littfest. Inte så bra med ett gäng gin-styrkta kvinnor som försöker vara tysta. Man lever aldrig om så mycket som när man försöker vara tyst. Men det är klart. Vissa levde om mer än andra. Vi träffade vår servitör senare på kvällen. Det visade sig att vi hade hörts i hela lokalen. Men roligt hade vi!

När middagen var klart och notan var betald så gick vi över till Invito där vi spenderade resten av kvällen. Några drinkar och en hel del tid på dansgolvet blev det. Inte bästa dansstället i stan tycker jag. Det var väldigt lite folk ute och inte så väldans bra musik heller. Men nu har vi provat det och nästa gång får vi gå någon annanstans. Vi planerar redan för nästa tjejfest. Det måste man när det är många kalendrar som ska synkas.

Nu har det hunnit blivit söndag och jag orkade inte mycket mer än att få skjuts till Obbola och dricka lite kaffe och snacka skit med familjen. Vi började så smått planera vår Londonresa. Det visade sig vara lättare sagt än gjort. Även där är det många kalendrar som ska synkas. Jobb, skola, sommarjobb och semesterperioder. Inte lätt men vi ska lösa det. Om inte annat så åker vi före sommarsemestern och bara över en helg. Det går ju det också. Vi får väl se vart det landar.

Nu är det bara att börja samla kraft för ytterligare en jobb-vecka. Jag tror att jag kommer att ha lite lugnare på kvällstid den här veckan. Men det finns ju tid ännu, att fylla luckorna. 

"Disabled interracial lesbians with an African kicker."

Intressant diskussion runt lunchbordet idag. Jag läser upp följande roliga chattinlägg som mina två tjejkompisar fört i vår gemensamma chatt:

S: "Fredakväll hemma hos Ulrika? Om vi orkar?
A: "Vin, sång, kvinnor?"
S:  "Fireball, propavan och lakrits?"
A:  "Öl, fotboll och LCHF?"

Alla runt lunchbordet skrattade åt förslagen, som ju är överdrivna och konstiga på mer än ett sätt. Efter skratten börjat ebba ut brister en av mina arbetskamrater ut: "men vänta nu 'kvinnor'? Ni ska väl inte ha kvinnor - ni är väl inte LESBISKA?!"
"Inte just ikväll", svarade jag.

Men däremot är vi tokinne i att proppa Propavan, käka lakrits och glo på fotboll. Men det är det aldrig någon som undrar över. 

"Woo-hoo! Underpants dinner!"

Har varit mycket trevliga middagar nu, två dagar i rad. I går var jag bjuden på middag till Simon. Han hade lagat fantastiskt goda cannelloni några fyllda med spenat och några med champinjoner. Jag är ju svag för svamp så de var min favorit medan de övriga i sällskapet gillade spenaten bättre. Sedan satt vi och pratade förhållanden och män resten av kvällen. Mycket intressant ämne.

Sedan ikväll var vi på Rex och firade Tommy som fyllde år! Jag fick äran att följa med dit och det var ju hur trevligt som helst. Vi åt hängmörad ryggbiff på 300 gram med rödvinssås, vitlöksrostade svampar med persiljesmör och Tartiflette. Till det valde jag även strips, bearnaise och grönsallad men hey, jag tog lix ingen förrätt. Men efterrätt var jag ju bara tvungen - då det faktiskt fanns på menyn - nämligen ostar! Älskar ju ostar och rödvin! Men tyvärr blev man rätt mätt av den sjukt stora steken så då njuter man inte riktigt fullt ut av osten. Nästa gång ska jag äta mindre varmrätt och njuta till fullo av ostarna istället.

Till och med barnen åt upp allt på sina tallrikar tror jag. Det var en mycket lyckad kväll. Jag och Susanne inledde kvällen med att springa i några butiker men vi hittade ingenting. Jag köpte några örhängen, men det var ju inte så oväntat. Jag längtar så tills jag får shoppa i London, då jävlar. Tänk att även innan vi åkte till Simon i förrgår hade jag några minuter på mig innan jag skulle träffa Sara. Jag drog en snabb repa på några affärer och tänkte "jäklar om jag hittar något trevlig överdel till lördag nu, så ja ba köper'ren på en gång, liksom" - hittade INGENTING! Varför blir det så när man släpper på fördämningarna och bara låter shoppningsfloden flöda? Då hittar man ingenting. Hade jag gått på stan i några minuter och tänkt "jag får då inte hitta något för jag ska inget ha", då hade jag hittat massor. Konstigt.

Imorgon är det fredag och då blir det en lugn kväll att ladda inför jobb på lördagen och sedan utgång med middag och dans hela kvällen lång med tiotalet fnittriga fruntimmer. Hur ska detta gå?! Återkommer i frågan...

"Then, what is it? Yoga?"

Så då har man varit på yoga för första gången då och det var verkligen intressant. Mycket vilsam miljö och en mycket vilsam ledare. Hon var så mjuk och tydlig när hon talade så man gick verkligen in i en meditativ trans. Jag tycker redan när man går därifrån så kändes det som att man hade bättre hållning. Men det lär ju hålla i sig till imorgon 05:30 när väckarn ringer.

Det kanske är samma som kring bantning. Så fort man har bestämt sig för att hålla igen så gör man det (lite) omedvetet. Kanske detsamma med yoga, så fort man börjat tänka på hållning och andning så kommer det lite av sig själv. Jag hoppas det. Man kan behöva lite meditativ andning ibland.

Hon började berätta lite om yogans ursprung och syfte samt de olika typer av yoga som det finns. Jag tror väl kanske inte man behöver gräva sig djupast ned i yogaträsket för att bara gå där några gånger på en termin men möjlighet finns. Man kanske ska hoppa på en kvällskurs i tantrasex när man lix är igång. Eller någon form av tantrisk massage. Ja, som ni hör kära vänner, finns det mycket intressant att göra på kvällarna istället för att leka pelikan i soffan framför Uutiset!

"Don't make me get my gun, boy."

Äntligen har jag sålt iväg min pistol. Gamla Bettan har lämnat boet. Samtidigt känns det jävligt tråkigt för det är ju så fantastiskt kul att skjuta. Jag hoppas bara att jag någon gång i livet ska börja om med pistolskyttet och denna gång ska jag äga en Glock. Var ju rent magiskt att hålla den i handen, that's what she said. Men för denna gång är det över. Nu behöver jag bara sälja iväg vapenskåpet...

Annars är det yoga härnäst i kalendern. Oj, så spännande! Som sagt hoppas jag verkligen att jag ska gilla det. Vore trevligt med lite avslappningsövningar faktiskt. Återkommer om hur det gick, det kan ni vara så säkra på. Nä om man ska vila ögonen på en TV-serie innan man måste sova innan väckarklockan ringer 05:30!

"Yeah, we had a good run. Did Eurovision."

Men en sådan trevlig helg. Först åkte jag med Frida, Elin och Andreas till World of Boardgames och Bags ´n stuff och kollade runt. Sedan åkte vi till Maxi och handlade och därefter följde Frida med mig hem. Vi kokade kaffe och åt mögelost på pepparkakor, som om det vore december liksom - helt crazy! Såg sista Twilight filmen också. Så nu är det gjort.

Dags för middag så jag lagade kycklingsoppa med nudlar och ris. Mycket mumsigt. Vi körde igång ett avsnitt av BBT och då hörde Elin av sig. Hon och Andreas tänkte komma och hänga och det gjorde dom. Vi satt och snackade skit, käkade popcorn och kollade in melodifestivalen. Rätt låt vann!

Sedan dags för slumber party och säga godnatt till sköldspaddslampan. Ja, det är nog ett inside joke. Men det är alltid lika mysigt när Frida har tid att komma och hänga. Även om vi båda hade andra möjligheter öppna - i fall någon roligare skulle ringa och vilja hitta på något... ;)

Nu är det söndag och jag har tvättat och suttit och skrivit på min "bok" hela dagen. Hur svårt skulle det egentligen vara att ge ut den själv på Vulkan liksom? Jag har bara läst lite på deras hemsida och det är klart att det är möjligt men jag har ju höga krav på layout, papperskvalitet och sådana onödiga saker. Hur texten är, är inte lika viktigt...jo, det är klart men den är ju mest för min skull på något vis. Svårt att förklara. Men jag måste ju skriva först. Ingen brådska med att bestämma vad jag ska göra med texten ännu.Och poängen med att publicera den skulle inte ha något som helst med vinst att göra. Bara för att få det sagt.

Går en, egenpåtagen, tuff vecka till mötes. Både arbetsschema och privata schemat är fullspäckat. Ska upp halv sex varje dag i veckan. Blir tufft men samtidigt skönt med rutinen att det är samma varje dag.

Återkommer på onsdag om jag tycker att det är lika skönt då.

"That's tricky... Original Series over Next Generation, but Picard over Kirk"

Intressant iakttagelse som jag gjorde idag angående skillnaden mellan min generation och den yngre. Min generation tjuvkikade under Barbie och Kens kläder för att se om de såg ut som man skulle. Dagens generation laddar ned fusk till Sims som tar bort censureringen över brösten på spelfigurerna i duschen. Det finns ju lika lite att se där som i Ken's byxor, så klart, men det ska ändå göras liksom.

Sedan fick man ju veta vad man var värd idag. Det visar sig att Elin inte ska fira påsk med familjen i år, trots att hon nu kommit hem från USA och allt. Hon skulle släppa den stenen på Frida idag. Jag påtalade till Elin att JAG kunde ju vara med Frida på påsk istället för hennes kusiner och syster, även om det inte blir samma sak, varpå Elin replikerade: "Ja, men det är ju bättre än ingenting!". Tack för den.

Vi som vet att det viktigaste är vikten...

Häromdagen träffade jag en person som jag inte träffat på rätt länge. Han utbrast: "men vad du har gått ned i vikt!". När man har gått ned en massa i vikt och sedan, tyvärr, gått upp en del igen, känns det förjävla bra när man träffar en person som inte vet att man ursprungligen gick ned ändå mer... Han vet ju bara att jag är mindre än sist han såg mig. Ja, det kändes bra i alla fall. Men egentligen ingen anledning att slacka, sa hon och borstade bort chipssmulorna från hyllan.

"It's just a silly alternative lifestyle: like Star Trek or yoga."

Jag har ju länge tänkt gå en kvällskurs bara för skojs skull. Alltså inget plugg utan något som bara är roligt. Det har väl inte riktigt blivit ännu. Men min goda vän Sara berätta om Satyananda yoga som tydligen är mer avslappnande och mediterande än den är "flygande sparven leker tiger med ormsteg" eller något sådant så man ligger dubbelvikt och försöker kvittra ikapp med de övriga i lokalen...

Hursomhelst så var det prova på tid i veckan och vi ska väl som gå dit och ja, prova på, helt enkelt. Jag hoppas verkligen att jag gillar det. Jag har alltid velat prova yoga men som sagt så känns de där ställningarna kanske inte riktigt passar alla. Men denna typ skulle vara lite enklare. Vi får väl se. Vill verkligen tycka att det är kul och givande. Men skulle egentligen vilja styrketräna också. Känner en PT som har en vakant plats också. Ska försöka anställa honom kanske...

I kväll så kom Frida hit igen, nästan helt spontant. Vi käkade middag vid mitt fina köksbord och såg sedan film. Jag tyckte inte om den. Det gjorde inte riktigt Frida heller. Och vi har båda svårt att förstå oscarsutdelningen. Men ja, det är väl bara att inse att man inte kan titta på hur många Oscars en film har fått. Det säger ingenting om hur mycket jag kommer att tycka om filmen i fråga. Hur som helst är det trevligt när Frida kommer hit även om jag visade det med att bjuda på okej mat och glass och dåliga godisar. Men hon kan ju för fan inte få top notch hela tiden. Någon gång måste det ju bara vara vardagsokej. Nästa gång blir det Kycklingsoppan och då jävlar.

Imorgon är det fredag och jag ska äntligen få klippa mig. Är sjukt långhårig nu. Jag kan nästan sätta upp det. Annars tror jag helgen blir lugn och skön....eller ska man jobba och tjäna extra pengar? Jag bestämmer mig på lördag morgon. Yeah, that's it...

"Well let's see, Wheel of Fortune, naked push ups, naked chin ups... oh I was at dinner"

Idag bjöd jag bästisarna Sara och Anna på middag. Jag gjorde en riktigt god sötpotatisgryta med kokosmjölk. Till det parboiled ris, ett morots- och röbetsbröd och cashewnötter. Drycken som serverades var öl - på mycket lyckad inrådan av mina kunniga arbetskamrater. Det passade oerhört bra till.

Efter middagen dukades det fram glass som Anna hade med sig. Sedan mumsade vi på mögelost, päron och mörk choklad med blåbär som var fantastisk god! Det tar ju en hel del kraft att sitta och surra och surra och surra. Man måste få i sig lite så man orkar liksom...

Under en period, då vi hade fikadate så gott som varje söndag, var problemet ofta att hitta något fik som hade öppet nog länge. Vi var ju som aldrig klara med allt vi hade att prata om utan fick stå utanför och fortsätta prata efter fiket hade stängt. Redan då skulle min lägenhet bli vår klubblokal, vår träkoja, ja, batcave om ni vill. Sedan ville ju ödet annorlunda och jag blev inte riktigt så där singel som jag då hade tänkt..

Nu ska vi bära upp bat-signal-lampan på taket och installera skiten igen!

Det är så trevligt att folk på besök. Och det ska ju vara lättsamt och trevligt och inget ska kännas som några måsten. Jag anser det också viktigt att släppa tanken på skit i hörnen. Det är nästan så jag tar illa upp om någon ska städa som fan innan jag ska komma och hälsa på. Det är som att vi inte är vänner nog för att visa skiten för varandra. Som att vi inte står varandra nära nog för att våga visa den sidan för varandra. Jag bryr mig inte om deras stökiga lägenhet. Jag är där för att träffa dem och jag känner likadant när de kommer till mig.Om de stör sig på att det är stökigt och de bryr sig mer om det är de bryr sig om mig, ja, men då kanske inte de var världens bästa vänner då. Dessutom vet jag att man kommer att ångra sig med tiden om man väljer bort att bjuda hem folk för att den storstädningen, som man tror att man ska göra, aldrig blev av. Bjud hem folk och ha trevligt! Skit i skiten!

Nä, det blir mycket jobb imorgon, vänner, så god natt!

"You know, sometimes when I'm feeling all stressed out about something, I go out and buy a cute top or a fun skirt, and I have a whole new outlook on life."

Som jag skrev tidigare så har jag bestämt mig för att sluta göra vissa saker, till exempel spela spel på telefonen. Det kändes verkligen så skönt när jag tagit det beslutet. Jättekonstig känsla. Jag satt också i bussen på vägen hem och ändrade inställningarna i telefon så jag bara får notiser om det jag verkligen vill ha notiser om. Allt detta har gjort att jag mår lite bättre faktiskt. Men jag är helt klart mer påverkad av hela denna situation än vad jag tror själv. Mycket mer stresspåverkad än vad jag någonsin har varit. Eller ja, är påverkad över stress överhuvudtaget nu - till skillnad från förr. Är bara så mycket tjafs om dagarna att ibland kan det bli lite mycket. Det svåra är ju att ibland blir till och med "roligt" tjafs jobbigt...

Men det känns så skönt att börja sortera bland "saker". Allt möjligt. Försöka tänka - och framförallt - känna efter: vad vill jag göra....egentligen? Just nu, dricka kaffe, blogga och lyssna på Billie Holiday. Man behöver inte ha högre krav än så en helt vanlig tisdagkväll.

"That's from Stuart at the comic book store. You went to the comic book store by yourself? "

Tv-serier kan man ju inte leva utan. Har snart sett ikapp Girls. Vet inte riktigt vad jag tycker om det. Det enda jag kan säga än så länge är att jag måste börja kasta mitt skräp i någon annans sopkorg. I början av säsong är hon ju så SJUKT bortskämd att det nästan är jobbigt att se på. Nu är hon egentligen lika bortskämd men kanske på ett annorlunda sätt. Det är långt ifrån lika bra som Sex and the city anser jag i alla fall.

Comic Book Men är en annan reality show som handlar om ett gäng som jobbar i en affär som säljer serietidningar och prylar från dessa serier. Rätt basic med andra ord, men det är hysteriskt roligt ibland! De är så jävla roliga när de sitter och diskuterar påhittade scenarier och frågeställningar kring påhittade scenarier från tidningarna.

Sedan har vi ju Modern family och Big bang theory. De har väl de flesta redan sett så dessa behöver vi ju inte gå in på. De rockar. Punkt.

Men det är fortfarande många som inte har sett Shameless (US) och det är ofattbart. Det är en helt underbar serie om den mycket dysfunktionella familjen Gallagher där pappan, spelade av en fantastisk William H Macy, är svårt alkoholiserad och så gott som aldrig är hemma. Familjen hålls ihop av familjens äldsta dotter, 21-åriga Fiona men alla barn - och de är totalt sex syskon - måste hjälpa till med hushållet och att betala räkningar. Dessutom har de galna grannar där vi bland annat kan se en underbar Joan Cusack. Har ni inte sett något av denna serie måste ni lova att se några avsnitt.

Men egentligen borde jag stänga av TV:n och sätta igång att läsa HÖGEN av tidningar som ligger här på bordet och hånar mig. The bastards!

Sara och Anna ska komma hit på middag imorgon också. Det ska bli jätteroligt! Vi kan ju inte gå ut och äta varenda gång vi ska träffas. Sedan måste man ju inte äta varje gång heller. Räcker ju med en slät kopp kaffe eller te för att kunna skvallra en stund.

Nu ringde bästaste Jennie nyss och pratade bort en stund. Alltid lika trevligt! Nä, men se där, nu står det nygjort kaffe här bredvid mig och det är nog bäst att man dricker det medan det är varmt. Puss på er!

"Hey, I was thinking: for our first dance at the wedding, what if we learned the final number from Dirty Dancing?"

En måndag som vilken annan egentligen. Lika jobbigt att stiga upp som det brukar vara en helt vanlig måndag. Däremot hade jag en desto trevligare eftermiddag. Jag träffade nämligen två klasskamrater från Komvux - Svea och Sanna. Vi tog en bit mat på Bishop's och pratade om allt som har hänt på sistone. Det var ju ett bra tag sedan vi träffades så det fanns mycket att prata om. Vi berättade om alla våra planer för sommaren och det visar sig att Sanna ska till Barcelona och Svea ska till Egypten. Det var då fan inte dåligt! Själv ska jag till Burträsk...

På tal om Burträsk. Titta en sådan trevlig post jag hade i brevlådan när jag kom hem idag!

 Det är alltså Gunnars systerdotter Emma som ska gifta sig i sommar. Känns ju jätteroligt att bli inbjuden till det och så roligt att få en sådan trevlig anledning att åka dit och hälsa på. Även om jag har tänkt mig dit och hälsa på före sommaren men.

Har bestämt mig för en del saker i mitt liv också förresten. Man ska inte göra saker om inte ger en något och som bara är stressande och jobbiga. Därför har jag bestämt mig för att sluta spela en massa onödiga spel på telefonen. Så alla ni som jag spelar med - bjud inte in mig till några fler spel för tillfället. Jag har bestämt mig för att spendera min tid på andra saker just nu, ja, en av dessa saker är min blogg, och kan tyckas vara minst lika meningslös som wordfeud, Ruzzle eller Quizkampen. Men för mig ger den mer just nu och kanske kommer jag att börja spela igen senare, men just nu tar jag paus.

Och med det så tar jag paus för natten! Puss på er!

Tillägg: Kom på en till sak jag gjort idag - la in en tio-veckors på Lotto! Nu jävlar ska här vinnas! ;)

Söndagsmiddag

Kvällens middag! Blev verkligen jättegott. Kotletter snabbstekta för yta, stekte på kvartar av brysselkål och champinjoner. Hällde på lite vitt vin och sedan ned med allt - tillsammans med broccoli - i en ugnsform och in i ugnen. Till det vanlig hederlig kokt potatis. Enkelt och gott, duger som söndagsmiddag måste jag säga.

För kooperativa kassakvitton

Alltså om någon hittar denna någonstans - KÖP DEN ÅT MIG! Den skulle passa så jävla bra i mitt kök!

Loppis är poppis i Ulrikas värld!

Så, nu har vi gjort vår loppisrunda. Vi började på Travet eftersom det brukar vara kö där :/ Där inhandlades skedarna. Sedan iväg till loppisbutiken i Röbäck för att köpa den omtalade lampan som jag hade lagt undan. Fotot jag har tagit är ju inte direkt så bra men ni får en liten känsla för hur den ser ut i alla fall.

Sedan åkte vi vidare till Nolia. Men först var ju de två mest orutinerade loppisjägarna tvungna att åka och ta ut kontakter - hallå, sånt fixar man ju dagen före! Men det är klart, detta var ju deras inskolningsrunda, så till nästa gång då vet de att man har med sig både kontanter och tygväskor för att lägga sina fynd i!

På Nolia var det rätt lugnt också, hade trott att det skulle vara lika mycket folk som vanligt men det var både mindre försäljare och mindre folk. Men det är ju också rätt skönt. Där köpte jag så gott som alla örhängen tror jag bestämt. Och en bullpåse så klart ;) Spenderade inte så mycket pengar som jag hade planerat och det är ju bra - då finns kontanterna kvar till nästa loppisrunda!

Nu ska jag försöka få tag i människan som tvättar så jag kan be henne hojta till mig när hon är klar med tvättmaskinen. För så måste man göra när det finns EN tvättmaskin. Onödigt att den står ledig medan man torkar tvätten liksom. Finns ju ett torkrum för mig, bara jag får låna tvättmaskinen. :/

Sedan blir det fläskkotletter med mögelosttäckte och broccoli samt potatis. Borde gå och handla veckans mat men det IDS jag fan inte. Får äta upp det som finns i frysen först. Det går ju så lite mat att mitt ytte-pytte-lilla kylskåp nästan är för stort....nästan...

Hare bra go'vänner!

"OK, so it's London with a big international zeppelin festival."

Detta vart ju en mycket trevlig lördag, minsann. Jag började med att vakna och inse att jag inte hade någon frukost överhuvud taget. Men som tur var hade jag tagit fram bacon, så det blev stekt bacon och en hel drös grönsaker. Efter det kaffe och tv-serier. Började som en helt vanlig lördag. Men sedan vart jag duktig. Började städa i lekrummet. Och fick en hel del gjort faktiskt. Jag hade redan under fredagen rensat så gott som alla pappershögar i hela lägenheten, så de låg i snygga små högar på soffan. Nu gick jag över till lekrummet och rensade allt tjafs som jag hade på skrivbordet. Till slut, efter många om och men så var det tömt och jag kunde flytta det och göra det till ett skrivbord. Pappershögarna flyttades från soffan till skrivbordet och alla viktiga försäkringspapper och dylikt hamnade i var sin mapp, och så vidare och så vidare.

När jag sedan är som duktigast och jobbar på så får jag ett sms från brorsan som frågar vad jag ska göra på kvällen. De undrar om jag vill komma över och käka, se melodifestivalen och kanske sova över - om jag vill - då vi ju ändå ska på loppisrunda imorgon. Sagt och gjort. Jag tar bussen ned på stan och möter upp dem på stan - på väg till Duå där vi ska inhandla kvällens middag. Det blev amerikansk entercôte och till det potatisgratäng, kålrabbigratäng, stekt sparris, champinjongräddsås, bea, sallad, kryddsmör och vin så klart! Oj, så gott!

Nu sitter vi i soffan och jäser vidare och äter nötter och Duå chili-choklad och rökt och torkad renkorv.

Mögelosten som inhandlades orkar vi inte ännu, den kanske blir till nattamat eller kanske frukost...ja, that's how we roll in the Shire...eller ja, that's how we roll in Obbola!

"It's not enough you get the prom queen, you have to get the head of the decorating committee too?"

Vill ha en bokhylla. Något i denna stil. Den ska inte vara så väldans djup. Tycker denna är skitcool! Men vart ska man hitta en sådan. Till ett vettigt pris vill säga... Det andra problemet är att hyllan ska stå mot en vägg som har snedtak. Det betyder att den måste naturligtvis vara lägre på ena sidan. Problem, problem.

Om någon har en liknande bokhylla i förrådet, som ni vill bli av med, får ni gärna hojta...

Starting over...

Detta är mitt första blogginlägg på 509 dagar. Tyckte att det var dags att börja om.

Fantastiskt mycket har hänt sedan sist jag bloggade. Slutet av 2011 var sorgligt, hela 2012 var fantastiskt mysig. Början av 2013 så oerhört sorgligt... Jag kommer att berätta för er vad som hänt. Den berättelsen är påbörjad, men är så omfattande att den kommer att ta lite tid att skriva.

Tills dess så tutar jag och kör. Let's start blogging!

London, baby!

Onsdagen den 30:e november åker jag, Åsa och Elin till London för shopping, baby! Oj, så roligt! Tanken är ju då att jag ska försöka spurta lite tills dess så det blir extra roligt att handla kläder. Den spurten har då inte infunnit sig ännu...

Lite jobbigt nu faktiskt. Egentligen inte maten exakt utan mer det sociala som ramar in maten. Men maten också....jävligt less på pulver och att hela tiden känna mig som en bov när jag äter. Och av erfarenhet så räcker det med att äta en gång per dag för att inte gå ned i vikt - om man inte motionerar hela tiden. Och, ja, jag vet att man ska motionera också.

Men skit i det nu. London, baby! Blir ju fantastiskt jobbigt med en sådan resa men jävlar så kul! Nu hoppas vi bara att Frida ska kunna följa med. Det vet hon först när hon fått schema för den kursen hon läser då. Hoppas, hoppas!

Vad fasiken ska jag köpa där då? Blir att ta med sig en tom resväska dit i alla fall. Men säkert överdelar, byxor, accessoarer, skor, väskor, smycken och ett och annat kontorsmaterial...

Hur avundsjuk är du?! ;)

"I remember how you manipulated me, you pushed me around, abused me, erased my memories, fed on me."

Så var fjärde buggtillfället avklarat. Idag var dock min partner "Mr Manipulatör" sjuk, tyvärr, men han följde ändå med (för sådan gentleman är han) och teoretiskt absorberade kunskapen. Och tänka sig att han bemästrar den tekniken lika bra som jag ;) När vi sedan provade de nya snurrarna (på Maxis parkering - medan en trevlig herre berättade för oss hur vi skulle göra [Sic!] på Maxis frukt-, bröd-, mejeri- och glassavdelning) så var han bättre än många andra killar som övat konstant i 1½ timme. Jag rockade ju, så klart, som vanligt. Men det är åh, så kul! Det var kul från första lektionen trots att många sa att man måste ge det tid innan det blir roligt.

Men vi övar ju en del här och där. Även om vi nu har dansat så pass mycket att vi liksom blivit "vana" vid varandra så var det kul att idag känna att man har lärt sig något av all övning och inte bara känner sig som en nybörjare så fort en ny man tar i en! (OMG!)

Finns faktiskt en och annan kille på kursen som är riktigt duktig. De har en jäkla taktkänsla och det är ju det som behövs. Finns den kan man öva upp vilka snurrar som helst, så klart. Finns inte takten, så blir allt knas. Och takt är svårt att öva in. Antingen känner man den eller så känner man den inte.

Men 1½ timme är nästan lite...någon onsdag ska vi stanna kvar och öva efter lektionen. Men det går ju inte när ens partner sitter fullt påklädd, kritvit i ansiktet och har feberfrossa i ett hörn!

Nu blir det att öva nysnurren i veckan och sedan visa vart skåpet ska stå, nästa onsdag. Och vem vet, kanske blir det Ersboda någon fredag framöver....bara kanske.... ;)

Mrs Marionett

"You said you'd make the happiest girl in the whole U.S.A."

Nu drar vi snart iväg!

Peppa!

http://usaresa2011.wordpress.com/

"They'll be slapping each other on the back, celebrating the victory."

Sådär ja. Då har man slagit ett rekord då. Minus 10,5 sedan förra invägningen. Det är ju rätt nice på 5 veckor så där. Inte fy skam!

Vad gör då en tjockis?! Firar med middag så klart! Sitter i soffan och myser medan min tillfälliga hemmaman lagar en mysig middag med pesto-kyckling med tomater och Barillo no 1-pasta! Ja, jag vet. Helt fel att fira med mat. Men nu är det så. Tydligen fungerar det jag gör (än så länge). Men satan vad gott det ska bli!

"Marshall, I should feel tremors of psych-itude rock my body like a seizure."

So T minus 69 days to launch! Då åker vi till USA, baby! Nu är resan bokad. I'm psyched!

Vi åker ned till Stockholm lördagen den 18 juni och spenderar en natt på Rest and Fly. Sedan åker vi till New York, baby, söndagen den 19 juni kl 09:40. Så satans jävla spännande detta kommer att bli, det är helt sjukt! Roadtrip ftw! Vad kommer att hända?! Vad kommer vi få uppleva?!

Annars så är det också T minus 2 days, 21 hours and 22 minutes tills klinikfesten på fredag! I'm psyched! Ska också bli riktigt kul. Många från jobbet som ska dit men det blir ju också roligt att träffa alla andra arbetskamrater som man inte pratar så mycket med varje dag. Vi ska till och med förfesta men vi får väl se hur mycket sådant det blir för mig som inte kan dricka så mycket längre (Yay!).

Annars har vi just nu ett litet test på jobbet. Vi är två lag som börjar klockan 07:00 för att se om vi kan jobba undan lite jobb som har högat på sig. Det är jobbigt att börja sju på morgonen men samtidigt får man jäkla mycket mer gjort den första timmen än vad man får på en extra timme på eftermiddagen. Jag tycker att det är rätt roligt att varannan vecka få se någon som är ändå tröttare än jag på morgonen. Det är uppfriskande att inte vara tröttast. Men det är klart, jag måste ju ge Kahls på NUS lite cred också - morgonkaffet är viktigt för att orka den första timmen till morgonfikat.

"I like teleporting better - less windy."

Men förbannat vad det blåser idag! Jag höll på att blåsa bort utanför sjukhuset, men där blåser det å andra sidan alltid. Inga långisar hade jag på mig heller. Det var ju orutinerat av en norrlandsbo.

Denna vecka har gått förjäkla fort. Det är fredag imorgon! YAY! Jag hoppas verkligen att Magnus och hans arbetskamrater har fixat ihop vår casinoresa i helgen. Jag är så spelsugen! *borstar bort speldjävulen från axeln*

Om ni inte varit på ett casino borde ni besöka ett. Det är ju så roligt att bara sitta och spela på slots och det behöver inte kosta mycket heller. Men å andra sidan så låg jag på plus efter förra besöket. Det är ju ovanligt inser jag, även om jag gärna vill att det ska hända igen denna gång. Vi åker ju dock dit för att spela poker, men om det blev som förra gången så blir det en hel del väntan innan man får plats på ett bord så man hinner en massa annat under tiden. Peppa!

"When I was going through the closet I thought I saw the intervention banner."

Sådär ja. Då har man rensat ut garderoben. Och jag var jävligt hård med mig själv. Vissa saker hade jag kunnat behålla men de rök ändå. Så är det bara. Jag ska aldrig ha dem mer.

Nu är garderoben halvtom (eller halvfull beroende på hur man ser på livet). Trettiosex tomma galgar blev det. Det värsta är att jag inte vill köpa något nytt nu heller egentligen, men det känns som att jag måste. I alla fall måste jag köpa något inför kommande spelning med bandet och klinikfesten. Men det är ju goda anledningar att handla.

Annars så hoppas jag mest på en högvarvsvecka som förra veckan. Men kommer det så kommer det (that's what she said).

Jo, just det. Vi hade ju fest i helgen. De som följer mig på facebook har inte missat det. Nästa gång ska jag inte ha igång datorn. Måste ta fram intervention bannern vad gäller det. Men jävla vad kul vi hade. Magnus sa att han aldrig sett mig så packad under alla år vi varit tillsammans (vilket är alla år i hela världen + 1).

När man ätit 158 kalorier så kan man inte dricka en flaska vin + några glas från en annans flaska + några klunkar 50% Minttu (Damn you Minttu!). Men det var ju ett bra test inför klinikfesten. Då vet jag var gränsen går för att inte hamna i kapprummet med någon! Men fan, DET vore fest det!

"It's better to burn out than to fade away."

Det är inte konstigt att jag gått på högvarv denna vecka. Minus 3,3 kg på 4 dagar. Det trodde jag typ inte ens gick. Men tydligen går det.

Nu vart jag så jävla peppad att ni kan inte ens förstå. Ska fan skriva en bok.

"Why, after all these centuries, do children still ride on rollercoasters?"

Mitt psyke är en jävla berg- och dalbana just nu. Upp och ned. Är det detta som händer när man inte äter? Oftast är jag uppåt - euforisk, glad och sprallig. Dansar runt till min egen tappning av Lady Gaga. Det sägs ju att det kan hända och det gör det verkligen. Inte just Lady Gaga men you get the picture. Pigg av att inte äta. Ingen efter-lunch-trötthet. Skönt. Men sedan landar man och då blir det lite tyngre. Då kommer allt det där andra som man först inte ville kännas vid. Usch. Vi pratar om något annat.

Hade receptbytarkväll på jobbet idag. Det var trevligt. Jag tog en hel del recept på saker jag inte får äta. Hihi! Någon gång ska jag göra dem dock. Kanske en helg.

Annars laddar jag för denna helg. PEPP! Undra hur full man blir om man dricker när man inte ätit på en vecka? Kanske kan jag inte längre beställa två drinkar - 6:or så klart - och shotta den första vid baren och bära den andra till bordet. Supa sig full ute. Det vore något nytt.

"She Googled your ass."

På tal om googlestalking. Ett tips är att inte berätta för "offret" att han/hon blivit googlestalkad. Kan leda till missförstånd. Även om man försöker förklara att googlestalkning är en konstform och inte en raggningsteknik. Bara för kännedom så där. Helt random tips.

Ska ha tjejparty i helgen. Kommer att bli skitkul! Vi ska "supa skallen i bitar" men det brukar inte alltid bli så. Det kanske är tur det. Har en massa att ventilera. Hoppas S är redo för det. Hon brukar vara redo för det mesta.

Nästa helg hoppas jag att det blir Casino Cosmopol i Sundsvall! Poker och slots ftw!

"Road trip! Road trip! Road trip! If one of you starts to sing "People", I will leave you on the side of the road without stopping."

Jaha. Innan jag nu skapar en ny reseblogg för mig och mitt resesällskap så får jag väl skriva här lite.

Jag håller på att längta ihjäl mig. Ifall någon har missat det så talar jag den road trip jag Magnus och Frida ska göra till USA:s östkust nästa sommar! OMG! Det kommer att bli helt underbart! Jag har redan en google-map snart fylld med attraktioner och affärer som jag vill besöka.

Till mitt försvar så är ju tanken att jag (och de andra i sällskapet så klart) ska skriva in de platser som vi vill/kanske vill åka till. Sedan när vi ska konkretisera hela resan så får vi sålla ut de platser vi verkligen inte vill missa. Jag menar, det ska ju vara en semester och man ska kunna ta en blaskig kopp kaffe i Bumfuckville, Idaho, i lugn och ro liksom.

Ni behöver inte fråga om jag är peppad - PEPP! PEPP! PEPP!

Jag ska väl försöka hålla all this roadtrip ramblings to a minimum på denna blogg och sedan skriva mer - mycket mer - om det på den kommande resebloggen.

Dagens favvolåt: Neil Diamond - I am...I said
Singel mars 1971

"I have to fucking upgrade" or "Cell-phone anxiety"

Jag förstår egentligen inte varför jag gillar teknik såsom mobiltelefoner och datorer så mycket då jag egentligen mest får ångest av dem. Ångest för att jag inte läser nog mycket, ångest för att jag inte kan nog mycket, ångest för att jag inte UPPGRADERAR skiten nog ofta.

Nu måste jag till exempel uppgradera min mobil för den är slöare än sirap och buggar konstant. Men jag drar mig för det hela tiden för jag är livrädd att något ska försvinna och/eller gå fel. Eller att den inte blir lika bra som den var från början. Varje gång jag kommer på att jag borde göra detta så sätter ångesten in.

Jag får till och med ångest över att sätta dit skyddsplasten på telefondisplayen. Vilket är en paradox för jag får lika mycket ångest över tanken att jag skulle få en repa på den! Motsägelsefullt minst sagt.

Efter att ha sett Saras perfekt ditsatta skyddsfilm så har jag ändå mer ångest. Kan jag få det lika bra?! Dagens i-landsproblem.

Jag kanske ska öppna kartongen till skyddsfilmen i alla fall och läsa på hur man gör.... Man måste ta sånt här steg för steg. Jobba bort ångesten. Usch så jobbigt!

"Glad the glass is bulletproof."

I fredags exploderade minst två glas i vardagsrummet när Magnus skulle bära in dem i köket. Glas everywhere! I soffan, under soffan, på bordet, i jos-tillbringaren. Bara att dammsuga, plocka, dammsuga och plocka. Och sedan följer veckor att glasplockande från fötterna. I dag fick jag en mini-skärva under foten. Haltade runt i lägenheten tills Magnus vaknade och kunde hjälpa mig. Han höll på i en kvart innan han fick bort den. Tre olika pincetter, nål och nagelklippare och till slut kom den millimeterstora skärvan ut. Pust! Nu är det bara att vänta tills nästa gång en skärvjävel borrar sig in i mina - vanligtvis - pansarhälar!

"I mean you are so fucking fucked. I mean I think you are The Most fucked person I know."

Trevlig lördagkväll med The Girls. Med kort varsel kunde alla komma med ut - fantastiskt! Jag, Sara, Fanny och Anna gick på All stars och käkade sedan iväg på Scharinska villan och kollade in The Most. För att citera Sara "Och bandet? Söta män i beatlesfrisyr och -kläder som spelade söt ditoliknande musik."

Mycket skratt och drinkar blev det i alla fall. Vi måste göra detta oftare tjejer.

Idag är jag lite segare än vanligt. Hade faktiskt huvudvärk i morse fast jag är skeptiskt till alkoholinnehållet i drinkarna vi köpte...

Nu blir det snart en trevlig middag med färska grönsaker och potatis från kolonilotten! Mums!

Dio tribute

En legend har gått i graven. Ronnie James Dio dog 16 maj i sitt hem efter en tids sjukdom. Han kommer att bli saknad av många, många fans.

Detta är vad man gör en kväll då man inte har något annat för sig. Rock on Dio!


I am a mystery infested holy diver
that stands under the rainbow in the dark
and with evil eyes looks at the last in line
who doesn’t talk to strangers

I am a rock n’ roll child
with one foot in the grave
who stands up and shout: Hey angel!

I am a hunter of the heart
that with the pain that
another lie would bring
gets caught in the middle

I am a fallen angel
who stands naked in the rain
and with my oh so sacred heart
watch all the fools sail away

I am the king of rock and roll
that could walk on water
if you’d only let me

I am one of the faces in the window
who keeps wondering: Why are they watching me?

I am Jeus, Mary & the Holy Ghost
that breathlessly roams the
strange highways that lies between heaven and hell

I am the man on the silver mountain,
born on the sun dying in America

I am one of the night people, a sunset-superman
a twisted and mistreated firehead
an institutionalized man

I am hungry for heaven,
a wild one that brings shame on the night

I am, or, I could have been a dreamer,
but I gave her the gun, you know how it is
when a woman cries

I am one night in the city,
the arrow straight through the heart,
the black blood from a stone, invisible

I am like the beat of a heart,
a gypsy who brings down the rain
just another day

I am just like the big sister telling you
the golden rules: long live rock and roll!

And here’s to you my overlove,
this is your life so eat you heart out
cause I can still make you dream evil,
so stay out of my mind, lock up the wolves
and bring on the night music

I am evil on Queen Street and we rock!

"We both know the closest you'll ever get to humanity is when you rip it open and feed on it"

Vampyrtemat fortsätter.

Jag har vetat ett tag att det finns en avhandling om vampyrer och jag bestämde mig för att ta reda på lite mer. Den visar sig heta ”Vampyrer. En kulturkritisk studie av den västerländska vampyrberättelsen från 1700-talet till 2000-talet” och är författad av Anna Höglund vid Linnéuniversitetet. Jag tog helt enkelt och beställde den.

En DN-artikel pratar om vampyrens intåg i vår vardag och det finns mycket att fundera på. Varför är de så smaskiga? "Hela vampyrgestalten kan ses som en metafor för samlaget. Blodtörsten, huggtänderna som tränger in i köttet, blodet som rinner ut". Well, Duh!

Men kanske är det så att de är "tillåtna" bad guys. Tillåtna för att de egentligen inte finns. Man kan liksom inte klaga på en som tycker vampyrer är spännande. Inte på samma sätt som de som springer efter seriemördare i alla fall. Riktiga, livs levande seriemördare alltså. Men vampyrer är ju egentligen seriemördare. Fast de är ju inte på riktigt. Och vem vill inte bli courted av en sexig vampyr? En sexig, världsvan, intelligent man som besitter århundraden av kunskap?! Är det konstigt?

Så ni förstår, det är inte så att jag obrydd älskar vampyrer. Jag måste ju problematisera my obsession. Varför är de så intressanta? Nog för att jag kan besvara den med vad jag tycker men det ska bli roligt att se vad doktor Anna Höglund säger i sin avhandling. Väntar med spänning.

"Vampires can't procreate... though we love to try"

Väntan på säsong 3 av True Blood är lång och jag börjar sakna blodsmaken i munnen. Så nu har jag börjat se The Vampire Diaries! Och så blev man såld igen. Den är inte fullt lika bra som True Blood men bra nog för att jag nu är på andra varvet av säsong 1. Åh, den onda vampyrbrodern can bite me anytime. Den goda också för den delen. Eller båda samtidigt...

"Flattery won't turn me into your servant. The coffee is on the table in front of you. Pick up a spoon, put coffee in cup, pour on boiling water..."

Kaffeprojekt 1.0.

Kaffet på jobbet suger. Jobmeal - say no more. Var tredje koppjävel man köper är diskvatten. Någon slang hade lossnat denna gång i och för sig men det hjälper ju inte alla andra koppar som också varit under all kritik.

Så nu har jag bestämt mig för att starta Kaffetillverkningsprojektet.

Syfte: Gott kaffe!
Genomförande: Minsta möjliga effort för varje kopp. Dvs. ingen bryggare eller "French press".

Som första steg har jag köpt "Prezzo-kaffe" och använder en "tesil" som är en rund metallpryl som man skruvar ihop. Det funkar helt ok faktiskt. Men det kommer ut lite kaffe som således hamnar i botten på kaffekoppen. Det gör ju egentligen ingenting men det är klart att det vore trevligare att slippa.

Mitt första test var en fullproppad "tesil" - som egentligen nu borde heta kaffesil - och en stor kopp vatten. Det blev inte så bra. Kanske för att kaffesilen var för fullproppad och inte blev riktigt genomsköljd av vatten.

Test två. En halv kaffesil med 1,5 dl vatten. Fungerar perfekt. Enda problemet är att det är lite för lite kaffe för morgonfika och - som jag tidigare nämnt - att det sipprar ut en del kaffe som åker runt i koppen och till sist lägger sig på botten. Men detta fungerar bra fram tills...

...test tre. En "ihopnypbar" tesil - en sådan man ofta får på caféer om man de säljer löste. Men jag ska köpa en större version av denna då den som är vanligast är för liten för kaffe. Detta test kommer framöver.

Vad gör man inte för en god kopp kaffe?

"Brave, strong - like lizards in dark corners, but your day of looting is almost done!"

Är det konstigt att folk börjar plundra så fort möjlighet finns. Här sitter man och tänker att så skulle då JAG aldrig bete mig. Ändå så plundrar vi varje arbetsplats efter att en person har slutat. "Den här häftapparaten är bombis mycket bättre än min. Och gemkoppen. För att inta tala om headsetet eller stolen.

Men å andra sidan, vad ska man göra med en ny tv ifall världen höll på gå under...

"Really? There's a stalker book? Great, I gotta read that one."

Hm, jag vet inte riktigt vad jag ska tycka om mig själv när jag inser att jag mer eller mindre har svart bälte i att googla folk och skulle därmed kunna lägga till titeln Google Stalker på visitkortet.

Jag har även googlat "Google stalker", så klart, och det finns inte så förbannat många sidor om det. Det är ju inte bara google som är grejen i och för sig. Det är ju känslan när man hittar fakta A på en sida och fakta B på en annan och genom att slå ihop dem två plötsligt inse att man fått reda på något helt nytt. Något som man inte vet/förstår om man bara har den ena pusselbiten.

Så om man använder en slughet och slutledningförmåga av sällat skådat mått så kan man lista ut en hel del. Det är ju förbannat intressant. Jag borde dock använda mina kunskaper och talanger till bättre saker än att google stalka. Tänk vad brott jag skulle kunna lösa om jag fick möjlighet. Släng in mig i ett kvavt kontor på polishuset med en dator och en kaffebryggare så är jag nöjd. Fast till polislinjen vill de ju hellre ha personer som springer 2000 meter på 10 minuter än som har en sjuhelvetes slutledningförmåga...

"Your name is John Coffey? Yes sir boss. Like the drink, only not spelled the same."

Idag gick vi minsann och köpte kaffe och kaka på relativt nyöppnade Kahls nere i centralhallen!

Jag måste säga att jag tycker att det är ett STORT uppsving för sjukhuset att få in en sådan modern och trevlig establishment till det vanligtvis gråa och tråkiga sjukhuset. Mera sådana små affärer och barer tack! Härnäst vill jag gärna ha en restaurang som serverar ätbar mat. Jag kräver inte mycket, bara att maten ska gå och äta. Om jag inte hade något bättre för mig skulle jag öppna en soppbar som skulle heta "Vilken soppa!" men någon måste ju hålla ställningarna all over the hospital så jag lämnar soppan - med kaffeuppvärmd hand - till någon annan!

"My revenge is complete, the university is in the grip of fear, and Batman has been annihilated!"

Hm, surfar runt lite på olika universitet. Någon liten jävla distanskus ska man väl kunna slänga in. Den jag då hittar har särskild behörighet matte B och samhällskunskap A. En annan ges inte ens vt10 utan först ht11. Men OMG! Jag har anmält mig till en men jag ville ju så gärna gå den med särskild behörighet...

Annars då säger ni?!

Livet går vidare som vanligt. Samma jobb. Samma lägenhet. Samma jävla soffjävel i samma satans lägenhethelvete. Men annars är det bra!

Själv då?

"True Blood, it will keep you alive, but it will bore you to death."

Ingen har väl missat att jag är HELT JÄVLA SÅLD på serien True Blood. Den är så jävla bra och den verkar inte bli sämre även om den kommer att bli mer och mer wacko. Just nu rockar den stenhårt i alla fall.

Jag var inne och läste på diverse ställen om serien och fastnade på wikipedia där de bland annat berättas om den marknadsföringsteknik som de använt sig av för att väcka intresse för serien.
Denna teknik heter tydligen "viral marketing" som i korta drag betyder att man använder sig av redan existerande nätverk för att sprida sitt budskap. Typ Facebook, Youtube och Internet i allmänhet så klart. De skapade flera internetsiter som alla hade olika kopplingar till serien. En sida för American Vampire League och en för motståndarna Fellowship of the Sun. Detta är ju hysterisk kul! Jag älskar detta! En annan rolig sida de skapat är TruBlood - "synthetic blood nourishment bevarage". Åh, så roligt!

De delade till också ut gratis DVD:s med första avsnittet av serien. På vissa DVD-uthyrningsställen kunde man även "hyra" första avsnittet gratis.

Men den roligaste av alla reklamjippogrejerna var att flera dryckesautomater runt om i USA hade kort som visade att TruBlood var "sold out"! Haha! Så jävla bra! Detta måste ju vara ett av de bästa jobben i hela världen. Tänk att sitta runt ett "lekbord" och bara fundera ut fyndiga och påhittiga reklamvägar. Så fantastiskt roligt jobb de måste ha. Jag är SÅ avundsjuk!

Tru:Blood
All flavor.
No bite.

'

"You can attack me, you can send assassins after me, that's fine. But nobody messes with my boyfriend."

Födelsedagsfirande i Obbola. Fick träffa Elins pojkvän för första gången. Ja, vi presenterade oss men mer än så blev det inte första gången. Det kanske var lika bra det. Vi hade lovat att visa vår bästa sida - jag förstår inte varför Elin var så orolig, vi som alltid är försiktiga, blyga och tystlåtna...

Jag tror inte att han blev skrämd denna första gång i alla fall. Men vi ska väl träffa honom fler gånger så vi hinner nog med det också.

Vi käkade middag och fikade och myste på. Som vanligt. Sedan satt vi och planerade italienresan lite till. Det är såååå spännande förutom att det kommer att vara 40 grader varmt när vi är där. Jag kommer att dödens dö. Jag fick lite färg på mig under midsommar och detta trots att solen inte var framme så förbannat mycket. Gissa om jag kommer att vara ett vandrande öppet sår i Italien? Förmodligen. Fast jag har bamseskyddsfaktor 40 för barn på mig.

Dags för film!

"Why, this is very midsummer's madness."

Midsommarsfirande på kolonilotten! Det var ju underbart väder. Heja, heja. Det blåste lite men det var helt ok. Jag brukar inte snacka väder värst ofta men ska man sitta ute och äta en midsommar så spelar vädret faktiskt roll.

Vi åt gott sedan spelade vi ett spel som jag inte ens vet vad det heter. Men kul var det. Jag vann! Hihi!

Idag - lördag - fyller Elin år. Grattis på dig! Vi satt alla runt bordet och sms:ade henne samtidigt. Imorgon ska vi dit och äta tårta. Det blir trevligt, en lördag på playa del Obbola rockar!

Nu ska jag lyssna ännu en gång på Survivor och I can't hold back som jag hörde för första gången i går i en film som heter Mall Cop. Jag hörde PÅ EN GÅNG att det var en låt som jag älskar. Det hör jag på första stroferna. Varför ska alla dessa band jag gillar vara artiser som typ är sextio bast i dag. Sångaren var ju typ het när det begav sig men nu är han ju gammal som gatan ju...Tänk att alla blir äldre men inte jag.

Dagens favoritlåt: I can't hold back - Survivor
Album: Vital Signs - 1984

"The code key you retrieved from the CIA is unusable; I can only assume that was deliberate on their part."

Man kan inte lämna hemmet utan väska. Det är numera bevisat.

Jag skulle just skjutsa Magnus ned på stan. Så där står jag vid väskan och ska välja vad jag ska ta med mig för denna enkla resa. Jag väljer: börsen (för jag ids inte TA UT körkortet) mobilen, bilnyckeln och en tändare (för man måste ju röka på vägen till bilen).

Vad händer nu då? Jo, när jag kommer hem så märker jag ju att Magnus har naturligtvis låst dörren och jag har ingen husnyckel. Om jag dessutom ska ta med mig husnycklarna - vilket ju är egentligen självklart att man tar med sig - så är det ju lika bra att jag tar hela jävla väskan så slipper jag dessutom BÄRA alla jävla prylar i händerna! VÄSKA FTW!

Annars då?!