Jag förstår inte varför jag inte lär mig. Det är inte behagligt att laga mat naken. Ni vet hur det är när man inte hinner ta på sig kläder för att man just slängt av sig arbetskläderna. Spisen slås på och olja läggs i och innan man vet ordet av måste man börja steka och då har man ju inte hunnit få på sig något. Kokhet, sprättande olja är inte skönt att få på handen - som ni kanske vet - det ni inte vet är att det är minst lika obehagligt att få på tissarna. Hm, jag kanske borde köpa ett förkläde i alla fall. Det borde jag hinna slänga på mig i samma veva som jag lägger baconet i pannan....
Skräcken är ju bara att jag mitt i den ljudliga stekningen ska upptäcka att någon har kommit in innanför dörren och står i gapande i dörröppningen. Jag vet inte om synen av mig som naken kock med svarpeppar i ena handen och en stekspade i andra samt rödprickiga brända tissar är ett bra välkomnande. Inte ens förstklassig matlagning skulle rädda situationen.
Annars vart det ju oxfilé idag. Jag hade ingen aning om vad jag skulle laga så jag tog en runda runt Ica Gourmet och hittade oxfile. Så det fick det bli. Gott vart det. Jag köpte små, små bitar av två ostar som jag strax ska hämta och mumsa på. Tillsammans med ett glas rött till tror jag.
Imorgon får jag äntligen sova nästan så länge som jag vill. Men sedan är det uppladdning och tillfixning inför kvällens galna galej! Då kommer nämligen ett gäng tjejer invadera stadens dansgolv. Vet inte vad jag ska ha på mig ännu. Det är ett problem. I London måste jag hitta mer "fin-kläder" och inte bara vardags. Men kruxet är ju att jag behöver mycket av båda delarna...ja, men då får det väl bli det då. En till väska á 23 kg kostar ju bara 600 kronor så. Fy fan, vad jag längtar.
Nu - ost och vin!
3 kommentarer:
Ja, jag är mållös som vanligt jag.
Hi hi. Älskar din blogg!! Den är så underhållande och välskriven. :) ulu igen...
AKE: du får väl prova någon gång när du är ensam...
ULU: Hihi, tack så mycket gulle dig! Roligt att du tycker om det jag skriver. Skriver ju inte om något speciellt men det kanske är det som är grejen.
Skicka en kommentar