Loppisrunda Skellefteå-style

Så har vi gjort första dagen av Skellefteå second-hand shopping. Jag kom hem med en väska som jag bara blev så jävla kär i. Den är ju sjuuuuukt fin! Jag var till och med tvungen att ta en spegel bild av mig och min fina nya väska. Sedan hittade jag även en vas som var så där ful så att den var snygg. Jag vet inte vad ni säger men jag tycker att den är så ful att den är snygg. Det fanns även en i exakt samma stil som var röd. Anna tyckte att jag kunde köpt den och haft den som jul prydnad men jag lät bli. Visst var jag duktig?

Väskan kostade hela 30 kronor och vasen betalade jag 10 kr för. Väskan hade till och  med en kedja på insidan med en nyckelring där man ska ha husnyckeln. Det var ju så charmigt!

Anna kom hem med två vinglas, tre sherry glas som hon ska ha ljus i, ett grytunderlägg i luffarslöjd, två plåtburkar och en symaskin. Vi har inte testat symaskinen ännu men om den inte funkar så har Ivar lovat att han ska fixa den.

Hugo köpte även ett attackplan som kostade hela 15 kronor. Det var bara Ivar som kom hem tomhänt. Han skulle ha en 1 tums slang, men hittade ingen. Bummer.

Sedan tog vi vägen förbi Systembolaget och fyllde på lagret.

Och nu blev det kaffeöversvämning i köket. Ja, det är inte en lugn stund här inte. :)

"Sorry, the Sacramento bus doesn't run again 'til tomorrow. Uh, 5:05 pm."

Så igår var det dags för bouppteckning. Det visste jag ju skulle bli jobbigt såsom allt annat har varit jobbigt. Sitta och prata om allt på ett sånt konstigt konstaterande sätt. Ibland faller man bara in i det och sedan vaknar man som upp och inser vad det är man gör och om vem. Men det gick precis hur bra som helst.

Jag jobbade fram tills lunch och med en en fulladdad telefon, som jag hade tänkt använda för att dränka tankarna med, bältade jag med fast i bussen. Bussen hann väl just utanför Umeå innan ögonen ville vila mer än öronen ville lyssna på musik så det blev att sova en stund. Är ju så sövande att åka buss. Jag kom fram i god tid och hann strosa en runda på stan. Jag hade vandrat vägen från busstationen till advokatbyrån i google maps så jag visste ju exakt vart jag skulle gå.

Mötet gick så otroligt bra. Jag är så jätteglad att jag har träffat dessa fantastiska människor men samtidigt blir jag mer och mer ledsen att jag inte får lära känna dem alla bättre, tillsammans med Gunnar, i många, många år framöver. Jag hade så sett framemot att ingå i denna stora familj.

Nu är bouppteckningen snart klar. Jag vet nu att jag kan börja packa och sortera alla saker - när jag väl känner att jag orkar. Det känns bra även om jag inte förstår hur jag ska orka kasta hans kläder. Eller något annat för den delen. Men man får väl ta det allt eftersom.

Och så är jag rätt upptagen på kvällarna och helgerna nu. Det är ju självpåtaget så klart, jag vill ju träffa folk och ha roligt. Men det blir inte mycket tid till så mycket här hemma. Men det gör ju inget, det är ju ingen som bryr sig ifall jag lämnat något någonstans längre.

Och den tid jag är hemma skriver jag mycket på boken. Eller mycket och mycket, jag skriver och tänker. Funderar och skriver lite till. Jag har skrivit ned det mesta från början och nu funderar jag på att hoppa över mitten av 2012 och börja på sjukdomstiden. Jag pratade med Jennie om det och det kanske inte är så dumt att göra på det sättet. Att skriva ned det medan jag har det någorlunda färskt i minnet. Jag har ju redan hunnit glömma en del (tack och lov i och för sig).

Jo, just det, jag och Jennie gick och åt middag efter mötet. Det var supertrevligt och god mat! Vi satt länge och pratade om allt möjligt. Jag tror att vi aldrig skulle kunna få slut på saker att prata om. Sedan tog jag så klart bussen hem. Hoppade av på sjukhuset och behövde vänta på 1:an i tre minuter. Smidigare än att hoppa av på busstationen och gå till Vasaplan, bara ett tips.

Så nu är det onsdag och jag hade faktiskt inget att göra ikväll. Det är ju rätt ovanligt så det blir att hänga här hemma och gå och lägga sig tidigt. Planeringen av londonresan går sakta framåt också. Förhoppningsvis kommer vi att kunna åka i slutet på maj. Eller jag åker tamigfan i slutet av maj om jag så ska åka själv. Hade planerat att åka till Burträsk och hälsa på nästa helg men då är det ju högskoleprovet så det blev ju inget med det. Hoppas vi kan hitta en annan helg som passar för jag vill så gärna hälsa på.

Jag är redan trött...hur tidigt får man lägga sig egentligen?

"I was pilotin' Black Ops missions in the jungles of North Vietnam while you were suckin' on your mama's tit at Woodstock, Kelly"

Så har man varit på trästockfestivalen i Skellefteå då. Det var för första gången, men kanske inte den sista. Vi var där och delade ut foldrar men det blev inte så väldigt mycket foldrar utdelade om jag ska vara ärlig, men vi hade kul ändå. Det är ju så förbannat roligt att sitta och titta på folk. Ändå roligare är det att sitta och dissa Staffan Hellstrands texter och sångstil. Kan man möjligtvis sjunga mer på Stockholmska?! Jag tror inte att det är möjligt. Och texterna sedan...oh, my god...det är ju som att han suttit med kylskåpsmagneter i en påse och dragit upp en och en och på så sätt skapat en text. Sanslöst självklara saker.

Det var fruktansvärt varmt i Skellefteå denna dag också. Tur för festivalanordnarna måste man säga, inte riktigt lika tur för oss som hade klätt på oss som attan för vi trodde att det skulle bli pissigt väder. Man vill ju inte kånka omkring på en massa ombyte helt i onödan.

Staffan Hellstrand har en skön stil i alla fall - när han går! En sån där framåtlutat rocker-stil som jag gillar! Han ser ut som en G-punktstav! Vilket utav dem som är skönare får ni själv bestämma...fast ni kanske inte har sett Staffan Hellstrand när han går...