"Liberty City was great before phones ruined everything."

Tänkte på en sak. När man har ett band eller en person som man gillar så kan man ju på youtube eller where-the-fuck-ever hitta massa inspelat material med den personen. Detta är ju material som tusentals pajsare runt om i värlen har spelat in på konserter, på stan eller vartsomhelst. Jag har tillexempel hört och sett nya låtar med Mika långt innan de har släpps på en ny cd. (De är inte släppta ännu till och med).

Detta innebär ju att när sångaren på en konsert någonstans säger: "Nu ska jag köra en ny låt som heter " börjar ju publiken skrika som de galna fans de är - för de har ju redan hört låtjäveln! De kan ju all text redan för de har redan suttit natt efter natt och längtat till konserten framför sina dataskärmar. Detta är ju ett faktum. Men man kanske inte tänker på det.

Inte förrän man laddar hem en gammal goding som "Dead Flowers" med The Rolling Stones. Låten släpptes tydligen första gången 1971 på albumet "Sticky Fingers" som låt nr 9 av 10 förövrigt. Förjävla bra låt. Hursomhelst så i en liveversion säger Mick "We like to do a new song for you now called Dead Flowers". Och det är helt tyst. Publiken säger naathing. Visst är det underbart?! Tystnaden är ju så talande. En annan tid. Innan mobiler och sattyg. Innan tekniken förstörde musiken och att gå på konsert var en upplevelse. Fan, jag vill gå på en Rolling Stones konsert 1971 och sitta i gräset och röka braj. Fan, det var tider det...

På tal om det; jag vill ha en ny mobiltelefon, funderar på en Xperia X1. Man måste ju hänga med tekniken....