Visar inlägg med etikett kurs. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett kurs. Visa alla inlägg

onsdag, september 28, 2011

"I remember how you manipulated me, you pushed me around, abused me, erased my memories, fed on me."

Så var fjärde buggtillfället avklarat. Idag var dock min partner "Mr Manipulatör" sjuk, tyvärr, men han följde ändå med (för sådan gentleman är han) och teoretiskt absorberade kunskapen. Och tänka sig att han bemästrar den tekniken lika bra som jag ;) När vi sedan provade de nya snurrarna (på Maxis parkering - medan en trevlig herre berättade för oss hur vi skulle göra [Sic!] på Maxis frukt-, bröd-, mejeri- och glassavdelning) så var han bättre än många andra killar som övat konstant i 1½ timme. Jag rockade ju, så klart, som vanligt. Men det är åh, så kul! Det var kul från första lektionen trots att många sa att man måste ge det tid innan det blir roligt.

Men vi övar ju en del här och där. Även om vi nu har dansat så pass mycket att vi liksom blivit "vana" vid varandra så var det kul att idag känna att man har lärt sig något av all övning och inte bara känner sig som en nybörjare så fort en ny man tar i en! (OMG!)

Finns faktiskt en och annan kille på kursen som är riktigt duktig. De har en jäkla taktkänsla och det är ju det som behövs. Finns den kan man öva upp vilka snurrar som helst, så klart. Finns inte takten, så blir allt knas. Och takt är svårt att öva in. Antingen känner man den eller så känner man den inte.

Men 1½ timme är nästan lite...någon onsdag ska vi stanna kvar och öva efter lektionen. Men det går ju inte när ens partner sitter fullt påklädd, kritvit i ansiktet och har feberfrossa i ett hörn!

Nu blir det att öva nysnurren i veckan och sedan visa vart skåpet ska stå, nästa onsdag. Och vem vet, kanske blir det Ersboda någon fredag framöver....bara kanske.... ;)

Mrs Marionett

torsdag, januari 24, 2008

Everybody put your hands in the air and say "Yeah" - Co-worker-conversation-time!

Medarbetarsamtal har jag haft i veckan också. Det gick jättebra faktiskt. Man kan nog kanske inte bli mer nöjd med det tror jag... Jag berättar mer om det i sinom tid.

Det är ju dock synd att det inte finns så många vidareutbildningar för läkarsekreterare. Man kan gå en liten sketen Excel-kurs som ges av någon landstingsanställd omplacerad sjuksköterska eller något sådant. Eller varför inte en psykologikurs? Ja, iofs så kan väl alla ha nytta av det men vad fan - vidareutveckling för läkarsekreterare kom igen!

Men jag undrar vilken utbildning som i sådana fall skulle vara tillräcklig för mig. En som jag skulle kunna känna att det var något att bita i. Förmodligen finns inte det. Jag måste nog gå något på universitetet. Jag såg en kurs i kritiskt tänkande, den såg tokintressant ut. Eller varför inte kriminologi eller filosfi, oj, eller kunskap och minne, engelska eller logik och språkfilosofi. Eller varför inte lingvistik, ledarskap och ledarskapsutveckling eller perception. Men brottsofferkunskap, juridik i alla former, emotioner vardagsliv och arbete verkar ju också intressanta. För att inte prata om statistik eller all form av medicin och omvårdnad.

Ja, ni ser ju, vad gör man när man inte kan välja? Vad gör man när man har intresset att bita i så mycket olika? Jag KAN inte bestämma mig.

Vad gör man? Jo, man jobbar som läkarsekreterare och blir överlycklig när det blir ett problem man får lösa. Det är ju i alla fall något.

Det är ju dock inte läkarsekreteraryrkets fel att jag inte kan välja en utbildning. Jag trivs med mitt jobb, men jag skulle gärna göra något annat. Plugga TILL någonting och sedan jobba med något som innebär att jag måste ha en EGEN sekreterare. Det är målet! :-D

Kanske ska man slänga in en sen anmälan till en nätbaserad kurs, eller en kvällstid 50%? Nu vart jag ju dösugen!

onsdag, januari 17, 2007

"Voulez-vous coucher avec moi (ce soir)?"

Nu är det äntligen gjort! Jag har anmält mig till en franskakurs. Jag har beställt boken och sitter i soffan och skorrar som bäst just nu. Je m'apelle Ulrika!

Jag har pratat om detta i så många år och äntligen har jag fått tummen ur och anmält mig. Jag längtar så till kursen börjar. Hoppas att den börjar tidigt och att det inte blir så många som anmäler sig. Det är ju bättre ju mindre grupp det är, man får helt enkelt mer tid med läraren.

Jag har en arbetskamrat som kan en del franska så jag kan öva mig lite på jobbet emellanåt också.

Jag kan ju engelska rätt bra - om jag får säga det själv utan att svenska avundsjukan slår till - men å andra sidan, hur många år har man egentligen "pluggat" engelska?! Man utsätts ju för engelska hela tiden, men om man vill utsättas för något annat språk så måste man ju söka efter det. Man måste lyssna enkomt på fransk musik och ladda ned franska serier och filmer för att kunna få höra språket överhuvudtaget.

Fast om jag lär mig franska ens hälften så bra som jag kan engelska så är jag nöjd. När jag kan franska så bra - då är det dags för italienska!

Fyrspråkig är ju som lagom. Jag skulle vilja kunna hur många språk som helst. Men det är ju fasiken jobbigt att lära sig. Engelskan kom ju av sig själv så att säga, jag har aldrig behövt plugga grammatik, men det måste man ju nu...jobbigt.

Men vi får se hur det går med franskan först. Jag lyssnar på Céline Dions franska låtar och kanske måste söka efter franska UR-program...så får det bli i början.

Au revoir!

lördag, november 18, 2006

"If someone says your wrong, just raise your voice and point with your whole hand"

Då har man varit på Räddningstjänst i Samverkan-kurs i tre dagar. Jag måste säga att jag fick lämna feminismen hemma på hatthyllan men kursen var oerhört lärorik och intressant ändå.

Med på kursen var: polisen, banverket, SOS-alarm, länsstyrelsen, försvaret, brandmän, sjukvårdare, flygplatspersonal och sveriges radio. Mycket, mycket intressanta berättelser om saker som hänt och som de alla varit med om. Man vet ju ingenting om det som händer i Umeå! SOS-alarm berättade om alla konstiga telefonsamtal de får in, brandmännen berättade om när de blir utkallade för att ta hand om kvinnor som männen tröttnat på (!), banverket berättade om knarkare som kommit på att man kan röka en typ av markör som finns fastsatta på rälsen. Många roliga historier men också historier som berättar om hur tragiskt samhället egentligen är.
Vi gjorde också flera grupparbeten, s.k. "Spel", där vi skulle lösa olika katastrofer som har hänt; brand på ett vårdhem, flygkrasch utanför Lycksele, gasutsläpp vid Hagaskolan och två fartyg som kolliderade. Det kan verkligen hända hemska saker och det är bra att vi lär oss samarbeta och gör en inventering av de resurser som finns. Tänk er en lastbil med giftig gas som kraschar nära Hagaskolan, 1200 personer kan ha andas in giftig gas, vad gör man? Mycket intressant alltså.

Sedan var det goda luncher och mycket goda och trevliga middagar. Jag hade två yrkesofficerare vid bordet som lärde mig vett och etikett. Hur man skålar och hur man beter sig mot värden/värdinnan. Gammaldags kanske men ändå. De är ju vana att gå på banketter och baler hit och dit så det satt i ryggraden för dem. Okej, jag erkänner, jag går i gång på män i uniform! Vad kan jag säga, det är bara att erkänna.

Historierna som drogs på middagen var allt annat än över midjan. Men det är ju bara att ta en sipp rödvin och lugna ned sig. Man kan inte alltid gå in i en diskussion. Speciellt inte med klientelet som förmodligen aldrig skulle ändra sig, "om någon säger att du har fel, så höjer du rösten och pekar med hela handen", det säger ju en hel del.

Vi höll för övrigt till i Lövånger Kyrkstad, där vi sov i de små kyrkstugorna. Stugan var så liten det var mer som en liten cell, men oerhört mysigt. Jag trodde det skulle vara kallt men det var det inte, det var väldigt varmt och stugan var fullt utrustad med dusch och toalett. Fanns t.o.m. en öppenspis men det var tydligen eldförbud i alla stugor, upplyste en brandman mig om. Problemet var bara att det var så förbannat halkigt eftersom stugorna låg uppe på en kulle så det var världens uppförsbacke när man skulle till stugorna och därmed världens nedförsbacke ned till konferenslokalen på morgonen. Vi konstaterade att vi skulle haft stjärtlappar att åka på, flera stycken i rad som ett tåg och så skulle banverket komma och dirigera oss. Fy fan vilket dåligt skämt men med några glas rödvin i sig så blir till och med de skämten roliga!

Efter dessa tre dagar var jag helt knäckt, jag har inte tagit mig ännu. Men nu har jag ju helgen på mig att vila upp mig inför nästa vecka.

Nu ska jag gå och krypa upp i soffan och gosa till mig, vi ses!

Nika on Twitter