Lara Fabian - Caruso

Kan man verkligen höra denna underbara sånginsats utan att få ont i hjärtat?! Hon är för underbart talangful. Vilket framträdande!

"Time is, eh, like empty bottle of wine. Only good when filled."

Det går sakta och säkert framåt men jag har ju över 900 dagar på mig...

...att fullfölja min 101-lista som ni kan läsa längst ned.

Jag har dock börjat prova lite viner. Jag kommer nog att hinna med många fler än 20 men here it goes i alla fall:

1. Echeverria - nr 16566
Gott. 14% precis som de viner jag brukar köpa.

2. Villa Puccini - nr 32417
Oerhört gott vin! Sådär så att när det rinner in i munnen spärras ögonen upp och pupillen vidgas. Kanske var det för att detta vin "bara" är 12,5%, jag vet inte. Men jag gillade det helskarpt. Ska verkligen införskaffa några flarror av detta. Tack Joakim för introduktionen!

Har för övrigt haft pistolskytteteori ikväll. Intressant. Nu blir det att plugga. Man måste ju klara provet - annars är det ju ytterst pinsamt, måste jag säga.

Imorgon ska jag på debatt på Midgårdsskolan. Ja, jag ska inte ta debatten, det ska Anna göra, men jag ska vara där och visa mitt stöd. Efter det ska jag åka och kolla in mitt extrajobb som tydligen äntligen ska köra igång. Vi får se hur det går. Pengarna kommer att rasa in på kontot.

"Yeah, look, before we go to Stockholm and pick up the Nobel Prize I want the works done on him."

Det är jobbigt att vara på resande fot. I helgen har jag och Sara varit ned till Stockholm. Vi åkte på fredags eftermiddag. Sara är ju flygrädd men det gick tokbra ned. Träffade Joakim på T-centralen. Joakim är en kompis till Sara och hos honom skulle vi bo. I Fisksätra. Ja, just det, Fisksätra - igen! Men, nu är man ju van vid det här. Känns som hemma. Saltsjöbanan till Fiskis ju som på räls ju...

Jättesnällt och super bra att ha någon att bo hos. Blir ju massor billigare och är mycket trevligare.

På fredagskvällen hann vi komma ned och leta reda på en restaurang. Det gick inte. Så det blev Max.

På lördagen hade Sara styrelsemöte så jag skulle gå och strosa på söder med min nya vän Louise (som jag träffade första gången på Mika-konserten 9 november). Jag åkte iväg från Fisksätra vid 09.50 och banne mig om jag inte står på Medborgarplatsens perrong på pricken den tiden jag skulle, enligt tidtabellen. Inte utan att man blir lite imponerad.

Det var 45 minuter innan Louise skulle komma så jag gick in på ett café och tog en kopp kaffe och läste någon södertidning. Jag kände mig ytterst Stockholmig. Okej, jag skulle väl egentligen tagit en latte to go och stressat iväg om jag skulle vara helt stockholmig men ändå.

Sedan kom Louise och vi gick in på en massa affärer innan vi var hungriga. Så vid halv två gick vi in på en kinarestaurang och åt lunch. Mycket gott. Vi satt och pratade om allt mellan himmel och jord (men mest Mika) ända fram till klockan var halv sju tror jag. Servitörerna trodde säkert att vi var knäppa. Men de sa inget i alla fall. De bara hällde upp mer vatten till oss hela tiden! Det är ju fantastiskt vad mycket vi har att prata om. Det visar sig att vi tycker lika om en hel del andra saker också. Det är intressant att träffa nya människor. Tänk om jag aldrig åkt ned hade jag inte fått se Mika (Oh, my GOD!) men ej heller träffat Louise. Man måste våga här i livet. Nu har man lärt sig det igen.

Sedan träffade jag i alla fall Joakim och Sara och vi gick och käkade middag. Efter middagen promenerade vi i 1½ timme och letade en pub vi kunde gå in på. Det fanns INGEN! Okej, vi hittade några som var fulla (typ två stycken). Sedan gav vi upp, tok tåget tillbaka till Fisksätra och öppna en pava rött där istället.

På söndagen packade vi ihop vårat tjafs och åkte in till stan för att träffa F! gänget och ha möte om kongressen. Efter det mötet träffade vi Joakim igen och spatserade runt på stan igen. Middag på PizzaHut och sedan var det tåget till Arlanda. Oj, så jobbigt! Inte nog med det, planet var ju naturligtvis försenat också i 45 minuter. Tur att det inte blev mer i alla fall.

Äntligen hemma. Släppa fångarna lösa och hälla upp ett glas kall Troca. Underbart!

Men hur sugen är jag på att flytta till Stockholm då?! Vore ju tokroligt! Ett tag i alla fall...

Måste bara hitta jobb...lägenhet....kompisar....och.....och....

Men det löser sig säkert. Jag har redan hittat en dunderlägenhet för sisådär 7 miljoner - men avgiften är bara 298 kr i månaden. Var la jag de där 7 miljonerna nu igen?!

*tittar under soffan*

"If we live through this, trade in the DVD players and get a life."

Jag har fått min Mika dvd. OMFG! Konserten är från L'Olympia i Paris och naturligtvis hur bra som helst men det bästa med sådana här dvd:s är ju dokumentärerna och bakom-scenen-grejerna. Man vill liksom se honom och bandet i deras "naturliga" miljö när de är sig själva...

Jag längar till i helgen då jag ska spela dvd:n på högsta volym på vår HTPC. Undra om Magnus kommer att låsa in sig i datarummet då.

Jag hade dock velat att dvd:n skulle ha ändå mera material. Men så är det väl alltid. De två timmar det tog att sträckse den helt igenom var liksom inte nog.

I only have this to say in case Mika is surfing by my blogg someday:
Mika - you have a Korean bassist, a Scottish guitarist, a keyboard player from Windsor and a Welsh-Ghanaian Londoner girl drummer so it’s only natural to have a kick-ass backup vocal girl from Sweden - ME!

"Hey, Celine Dion is excellent and you told everyone!"

Nu är ju detta också gjort. Jag har bokat biljetter till Celine Dion. Hela löneförhöjningen gick till detta - typ, men det är det säkert värt. 2550 kr för två stycken biljetter på spridda platser. Vi får i alla fall sitta på samma sektion. Det är alltid något. Man får väl skylla sig själv när man är sent ute.

Sedan var jag ju tvungen att boka biljetter till Stockholmsresa - IGEN! De pengarna får jag iofs tillbaka men ändå. Det kostar verkligen att ligga på topp.

Jag har fått mina böcker som jag har beställt. Oj, så mycket jag har att läsa nu, men många dagar på mig också.

Varit och pangat också. Gick pissdåligt. Laga mitt vapen already!

Jag har ju uppdaterat min blogg med min 101-lista - har ni sett det. Den finns längst ned på sidan...

Mikakonsert i Stockholm fredagen den 9 november 2007 – the whole uncut story!

Jag har kommit på att dessa novellånga inlägg är som en nedskriven minnesbank för mig. Jag kommer på en massa medans jag skriver dem men har också kvar dem och gå kan gå tillbaka och känna ”Ja, just det, det var så det var”. Inte för att jag tror att jag någonsin kommer att glömma denna resa…

Jag fick ju inte någon kompis att resa med så jag loggade in mig på Mika Fan Club på nätet och det tog ju inte många klick innan jag insåg att det var ett gäng som skulle åka ned – och dessa var inte 15 år heller. Jag pratade med en tjej – Sienna – och vi bestämde oss för att vi skulle träffas utanför Globen. Bra – nu var det fixat.

Jag jobbade ju på fredagen. Dessutom hade jag två möten också så det var mycket att göra, men jag hade beställt skjuts av morsan. Hon skulle komma och hämta mig klockan kvart i två för att jag inte skulle vara sen till flyget. Packningen är ju ett litet kapitel i sig själv. Jag hade ganska tidigt bestämt mig för att inte ha med några kläder. Jag packade ett par trosor och en liten flaska med balsam, tandborsten och lite annat, that’s it. Detta gjorde ju att jag sparade tid då jag inte behövde vänta på väskan i Stockholm. Dessutom behövde jag inte åka via hotellet för att lämna av något heller. Nu kunde man lämna in väskor i garderoben, men det visste jag ju inte före.

Väl på flygplatsen satt jag och drack en kopp kaffe och packade mina flytande vätskor i en påse och då blev jag lite nervös. Wow, jag kunde som inte riktigt förstå att jag inom loppet av några timmar kommer att se Mika livs levande. Helt fantastiskt.

Som tur var vart det inga förseningar på flyget heller. Det är ju sånt som man inte kan styra över och det vore väl typiskt ifall flyget hade varit försenat i en massa timmar pga is eller något annat jävla vinterassocierat.

Köpte tur- och returbiljett till flygbussen och när vi hade åkt en bit så ringde telefonen. Jag såg att det var ett nummer jag inte hade inlagt – det var säkert Sienna. Och det var det ju, hon berättade att hon, Marianne, Anzuzu, Jasissa, Lunafish och Mirano och hennes mamma stod i kön – nästan längst fram! De hade ju så bra platser att de inte ville gå iväg och äta. Kanske fick vi gå och äta två och två och lösa av varandra. Jag berättade att jag skulle bara ta tunnelbanan till Globen så var jag snart där.

Nu är det ju så att jag faktiskt har varit i Stockholm massor av gånger. Men av någon anledning hittade jag inte till rätt jävla spår denna gång, jag fick irra omkring ett litet tag men sedan skärpte jag till mig och hittade rätt.

Jag hade aldrig varit på Globen förut. Den är ju rätt maffig faktiskt. Och det var massor av folk i rörelse på väg dit, för det var Monster jam inne på globen. Medelålder på dessa människor var 7. Väl framme vid kön in till Annexet så såg jag att medelåldern där var 13…

Jag gick på sidan av kön nästan ända längst fram och där var gänget. Sienna hade bara sagt att hon hade en röd halsduk. Så det var inte så svårt att hitta henne. Vi tittade på varandra och jag sa skrattande: ”Är det dig jag letar efter?”. Sienna sa: ”Är du Nika?!”. Haha, det är så roligt att träffa nya människor som man aldrig skulle ha träffat under andra omständigheter.

Jag frågade om vi skulle gå och äta på en gång innan jag ställde mig i kö men Sienna berättade att de snart kommer att öppna dörrarna trodde de, så de ville inte lämna kön. Så jag gick och tråcklade mig in genom alla människor ända fram till gänget. Välkomstkramen och sedan var det som att vi hade känt varandra i flera år! Sienna bor i Stockholm och Marinne och Anzuzu är från Finland så vi fick prata engelska med dem. Spänningen ökade något när man stod där i kön och bara väntande. Klockan var nog någonting före halv sex när jag kom dit. Vakterna är ju så roliga. De är så macho som är möjligt att vara. En vakt höll ett litet tal för oss: ”Okej, nu är det så här va, när vi öppnar dörrarna så är det inget springande inne på arenan. För om alla springer och någon ramlar längst fram då kommer det femtio andra personer och springer över den personen – det gör ont. OM man springer så finns det en gul dörr. Den får man gå igenom och komma ut igen. Sedan får man ta ett varv runt arenan och ställa sig längst bak i kön. Okej?! Inget springande inne på arenan.”

Detta var ju tur. För tydligen hade Marianne och Anzuzu lyckats övertyga Sienna att springa längst fram. Nu hann vi t.o.m. lämna in jackorna innan vi gick fram. Jag måste säga att jag tyckte att lokalen var helt okej. Till och med lie mysig. Rummet är rektangulärt med scenen på ena kortsidan. Sedan är det ”balkong”-liknande loftgångar längst båda långsidorna och bakväggen. De som stod där hade total överblick över hela lokalen. Det är ju bra att man kan välja vilken typ av plats man vill ha. Vi gick ju längst fram i alla fall. Vi var någon meter från staketet och vakterna kom och sa att vi skulle sätta oss ned. På det sättet tog vi mer utrymme och det blev luftigare. Jo, eller hur, i alla fall tills alla reste sig upp…

Där satt vi och längtade, pratade och lärde känna varandra. Sienna är ju lite tokig, haha, hon såg den berömda ”film-mannen”, alltså en kille som filmar allt som Mika gör, förmodligen inför en kommande DVD. På forumet hade det varit många och långa spekulationer om vad han heter. Hon fick fram till honom och pratade en gode stund. Till slut kom hon tillbaka och han följde med och filmade Marianne och Anzuzu i deras fina dräkter. Sedan berättade hon alldeles lyriskt för mig att hon nu visste vad han hette. Hon hade sagt att hon kom från Mika Fan Club och att det har varit diskussioner angående hans namn. Han hade sagt: ”Jo, jag har hört det”. Haha, tydligen finns det spioner inne på MFC trots allt. Ja, nu fick hon vara den som postade hans riktiga namn i alla fall. Good for you, Sienna!

Vi visste ju att det skulle vara ett förband. Ändå så fort det rörde sig något på scenen som någon, någonstans trodde var Mika, ställde sig hela hjorden människor upp på någon sekund. Men vi fick ju bästa platserna ever. Vi stod några meter från en utskickande kub i centrum av scenen. Förbandet var hel okej, men det är ju bara jobbigt med all väntan. Förbandet spelade 3-4 låtar och nu hade vi stått sedan 5-snåret och nu var klockan något efter åtta. Man var redan mör och det hade inte ens börjat. Efter förbandet skulle de ju rodda om hela scenen också, så klart.

Men sedan, vid halv nio, började det. Man trodde liksom inte att det sant. Musiken började och det var ett förspel med en dansande tjej, sedan stod han där. Livs levande mitt på kuben, några meter ifrån mig. Jag såg honom helt glasklart och han är precis lika vacker i verkligen. Dock har han klippt sig lite för kort. Jag gillar när han har lite längre hår, så han får ändå mer lockar.

Showen var helt fantastisk. På pianolåtarna rullade de fram ett piano så att han satt precis mitt framför mig. Det såg ut som att hela bandet hade ROLIGT! Alla skrattade och skojade med varandra på scenen. Och han talade en massa svenska. Enligt en recension i Expressen, tror jag att det var, så lät det som att han hunnit gå en kvällskurs på planet hit, och det kan jag verkligen hålla med om. Han sa inte bara ”Hej, hur mår ni?” Han pratade om hur vi i Sverige hade spelat hans skiva först och att det var så konstigt att bara för ett år sedan var han okänd och nu var han här i Stockholm. Han var verkligen duktig. En rolig grej var dock att publiken missuppfattade en grej. Han sa på engelska ”Om ni inte förstår vad jag säger så gör så här” och så viftade han med armarna över huvudet. Då gjorde publiken likadant. Bandet höll på att skratta ihjäl sig och Mika tittade på dem och sa ”Mitt band tycker att det där var väldigt roligt”. Men vi förstod honom visst.

Sienna den luringen, noterade att soptunnorna (inför den obligatoriska nakna-överkropp-dunkande-på-trummorna-scenen) stod långt till höger från oss sett. MEN, när det var dags så flyttade de fram tunnorna till mitten av scenen, så vi såg hur bra som helst. En sak som är jobbig dock, är att eftersom jag har linser som typ torkar så måste jag BLINKA. Kan ni tänka er det?!

Men som sagt, showen var verkligen skitbra. Han hade lite problem med medhörningen såg jag. Ibland så kämpade han lite med några toner och då tog han av sig medhörningen och då var det inga problem. Musikaliskt är det ju underbart. Han gör om låtarna, drar ut dem och förlänger dem. Får publiken att sjunga med. På en låt – jag kommer inte ihåg vilken det var – så fick publiken sjunga ett längre tag och han skrattade och tyckte att det var jätteroligt. Showen blir ju verkligen bättre om artisten och bandet verkar ha roligast av oss alla.

De körde även en liten skuggteater när de var utklädda till djur. Teatern slutade med några snuskiga rörelser – Haha, humor. För att inte prata om vad han gjorde för rörelse mot The Big Girl (en uppblåsbar jätte-docka). Hysteriskt kul. Han skrattade efteråt och såg verkligen ut som vad-fan-gör-jag, men det är kul att han är sig själv i stunden. Skuggteatern följdes ju av Lollipop. Gigantiska ballonger och konfetti sprutades ut över publiken. Man var som i en saga.

De körde en annorlunda version av Holy Johnny. Alla i bandet stod framme vid scenkanten med var sitt instrument. Sedan spelade och sjöng dem mer eller mindre a capella. Endast med de få instrument som de hade med sig. Verkligen kul. Man kan ju tänka sig att de vill göra detta mycket för dem själva också. Man blir väl knäpp om man måste göra alla låtar exakt lika hela tiden. Det blir ju roligare både för publiken och för dem själv när de skojar till det och ändrar lite här och där.

Men Mika måste köpa nya byxor. Gylfen åkte upp. Han stängde den en gång men sedan åkte den ned ändå. Lite roligt men jag tyckte synd om honom. Stå med öppen gylf inför många tusen människor.

När konserten var slut så hade ju Sienna, Marianne och Anzuzu tänkt träffa Mika. Och det är klart jag är ju inte sen att följa med. Vi stod kvar vid staket bland en del andra människor. Mikas mamma kom förbi och delade ut ett backstage-pass till en rullstolsburen person som fick komma bakom scenen. Vakterna sa att vi skulle ställa oss vid väggen och vänta. En av vakterna hade nämligen sett mitt Mika-nyckelband som jag hade köpt innan konserten började. I den hängde det en skylt som han förmodligen trodde var någon typ av backstage-pass. Jag vet inte. Men efter ett tag så sa en av vakterna att det ingen idé att står där om vi inte har ett giltigt gästkort. Vi gick därifrån med svansen mellan benen.

Jag tappade bort de andra men jag gick ut och väntade. Sedan möttes vi upp och gick runt huset för att stå och vänta vid hans buss. Man dras liksom med i detta på något vis. Jag hade aldrig gjort det själv, men nu kändes det helt normalt. Problemet var bara att det stod en buss vid en dörr och där hade se ställt ett staket runt så man inte kunde komma in. Men vid en annan dörr stod några mindre bussar och där ställde de också ut staket. Nu var ju frågan: Var kommer han ut? Delar av bandet kom ut vid de mindre bussarna. Det snöade och var kallt men skam den som ger sig. Vi väntade och till slut visade det sig att var vid den större bussen. Samma vakt som tidigare hade upplyst oss om att inte springa på arenan upplyste oss nu följande: ”Det står ett staket här vid bussen, om ni trycker på så skrapar det på bussen och då får vi en sur busschaufför, och vi vill inte ha en sur busschaufför!”. Vi lovade att vi skulle stå still. Men sedan sa vakten: ”Okej, nu ställer vi oss i rad och så går vi lugnt och stilla”. Plötsligt ledde de oss in på arenan igen. Vakten: ”Okej, nu har Mika varit snäll nog att ta in er på arenan igen för att komma in i värmen. Ska ni vara snälla så jag inte behöver ställa upp staket eller ska måste jag ställa upp staket?” Vi lovade igen att vi skulle vara snälla. Vi väntade ett tag, sedan vände jag mig om och då kom han mot oss. Vi var kanske 20 personer. Den där förbaskade film-killen var ju med också. Kommer jag med på någon dvd i något klipp om galna fans då dör jag.

Vi stod i kö och han pratade med oss var och en. Han sa högt till oss alla att om han var lite avståndstagande när han kramades så var det inte vårt fel, det vara bara det att vi var så blöta, han ville inte bli sjuk (!).

Till slut var det min tur och jag sa att jag var Nika från forumet (Sienna var före mig och hon hade också pratat om forumet). Han sa typ: ”Ah…” menade på att jag hette Mika på forumet. ”Nej”, sa jag, ”Nika – with an N”. Han sa ”Vad heter du på riktigt?” Jag svarade och han signerade min biljett. Jag fick pussar på min biljett, lix, det fick inte Lunafish i alla fall, jag får väl höra senare om de andra fick det också…haha. Sedan bad jag om en kram och jag fick en. Men han är ju så LÅNG. Jag försökte liksom nå om honom men det gick liksom inte. Inte eftersom han inte ville ta i oss för att vi var så blöta. Min halsduk var ju dyblöt så han sa: ”Oh, you’re REALLY wet!”. Jag sa: ”Yeah, I know, but It’s not my fault, it’s the snow!”. Någon annan sa att det snöar ju ute och han sa att han visste det och ville ut och se på det – ”You probably think it’s boring with snow but to me it’s exiting!” Han skulle komma till Umeå, om han vill se på snö.

Så det var det. Jag har träffat och pratat med Mika. Jag har till och med fått en kram. Jag kände mig som jag var 13 år. Jag ville gå ut och skrika som de andra gjorde man jag gick ut och tog en rök. Det behövde jag. Han är ju helt underbar ju. Och så vacker, även på nära, nära håll! Erkänn ni är lite avundsjuka!

Efter detta gick vi till Siennas bil och körde till nattöppet McDonald, åt middag (klockan 2 på natten) och pratade, pratade och pratade. Sienna körde oss till tunnelbanan och sedan åkte vi hem till varsitt hotell.

Så var den resa mer eller mindre över. Nu börjar man planera när man ska få träffa honom igen. Blir nog aldrig.

Dagen efter var det hotellfrukost och gick lite på stan. Köpte en väska. Åkte till Arlanda och sedan hem. Hemma var det snö och Magnus och Piotten hämtade mig på flyget. Jag satt i baksätet på bilen och bara bubblade då jag ville berätta allt på ett andetag. Jag tror faktiskt att de tyckte att det var lite coolt att vi faktiskt hade träffat honom. Även om det är lite tonårsvarning på det. Jag bryr mig inte.

Det var den fantastiska konserten och mitt oförglömliga möte med Mika i Stockholm fredagen den 9 november 2007. Jag är inte lite avundsjuk på Sienna och gänget som ska åka till London och se honom. Jag vill också…

"Grand Maester Mika, I am not alone!"

Nu är det nära som satan. I morgon åker jag ned till Stockholm och banne mig om jag inte ska åka UTAN att lämna in någon väska. Tänk jag ska resa bara med HANDVÄSKA. Och ingen stor handväska heller. Jag har de kläder jag ska ha och ett par trosor i väskan.

Resten kan jag köpa i London och Paris när jag och Mika har rymt...

Nu är det spännande. Jag ska träffa en tjej från Mika Fan Club som jag naturligtvis aldrig har träffat förut. Men det är ju sånt som är roligt i livet. Nya vänner som man aldrig skulle ha träffat annars.

Jag har insett att jag kommer förmodligen få dåligt med tid. Vädret kommer ju att knulla till det också förstås. Ja, jag vet, jag brukar inte tala om vädret men när man ska flyga och det kommer att vara drivsis - då bryr man sig faktiskt. Jag vill INTE vara tokförsenad!

Nu ska jag dundra på lite till Mika sedan kolla att jag har allt en sista gång och sedan gå och lägga mig.

Party on!

"I never told anyone that you wrote a fan letter to Celine Dion!"

Man sitter där och våndas. Tänker, får ångest, innan man bestämmer sig. JA! Jag köper Celine Dion-biljetter för 2700 kr. Jag måste se henne någon gång och det är ju ändå "billigare" att se henne i Sverige än någon annanstans eller hur?!

Man flyttar över pengar och klickar skakande på köp biljett.

"Det fanns inga biljetter inom den avdelning du hade valt."

Sedan hade de märkt för vilken avdelning som det fanns lediga biljetter på: Längt upp, längst bort, säkert bakom en pelare - för 350 kr. Men hallå?!

Jag får ta tag i detta nästa vecka. Konserten är ju inte förrän i juni. Men visst är det typiskt. Livet pissar på en looser.

"Thanks a lot, Sony! I give you this free publicity and you can't fucking open the package!"

Jag blev riktigt jävla förbannad idag. Jag tycker om min mobiltelefon, jag gör det. Jag tycker om Sony Ericsson, jag gör det. Med det sagt - vad fan har ni gjort med kalendern?!?!

-------------------------------------------------------------------------------------------
To: questions.se@support.sonyericsson.com
From: Nika@wherethefuckever.fu
Subject: Telefoner
Product: W800i

Opinion: Vad betyder detta?

När jag igår kväll skulle lägga in ett nytt möte så kommer det upp en varning som säger: "Mötesminnet fullt. Radera gamla poster?" "Fortsätta" "Ja eller Nej".

Det finns gott om utrymme kvar i telefonen så det kan inte vara fullt. Jag vill inte ta bort gamla möten och jag vill kunna lägg in nya möten i många år framåt. Vad betyder det?
-------------------------------------------------------------------------------------------
Hej Nika!

Tack för att du kontaktade Sony Ericsson Call Center.

Sony Ericsson W800i kan maximalt ha 300 kalenderposter inlagda oavsett ledigt telefonminne.

Med vänliga hälsningar,
/David
Sony Ericsson Call Center
-------------------------------------------------------------------------------------------

WHAT THE HOLY FUCK! Ska jag måste TA BORT gamla poster i min kalender? Inte fan VILL jag göra det och jag ska inte BEHÖVA göra det heller. Jag sparar mina gamla almanackor och har gjort så i flera år. Jag ska inte behöva ta bort något. Telefonjäveln ska klara betydligt fler kalenderposter än 300. Varför kan inte kalenderposterna ta av samma utrymme som allt annat i telefonen? Om jag vill ha en jävla massa kalenderposter som ligger och skräpar får jag väl köpa mer minne då - inte rensa bort skiten!

Nu har jag i alla fall skickat detta mejl nedan så får vi se vad de säger:

Har ni någon telefon som klarar "obegränsat" med kalenderposter eller måste jag gå över till ett konkurrerande märke?

Nej, men, Sony Ericsson, det är väl för fasiken på tiden att ni anställer mig för produktutveckling. Jag har inte hundra miljoner högskolepoäng i media/teknik/whatever men jag vet vad jag vill ha och jag vet hur en vanlig jävla kund använder telefonen. Jag kan testa era nya telefoner. Det går skitbra. Skicka dem hem till mig bara. Hör av er så ska ni få adressen.

"Mayday, mayday, we're sinking. What are you sinking about?"

Jag förstå att folk tycker att det är skitlöjligt och jobbigt att jag ibland säger vartannat ord på engelska. Nja, inte vartannat kanske, jag är inte Dolphan direkt, men you get the picture...

Sometimes kommer det engelska ordet first in the head och man kan liksom inte komma på det svenska hur mycket man än tryar. Det är hemskt och löjligt but true. En annan anledning till att jag gärna använder engelska ord/fraser/uttryck istället för svenska är att jag tycker engelska uttryck är så målande och berättar EXAKT what the fuck you're trying to say!

Jag kan ju ändå förstå att folk (= mina arbetskamrater t.ex.) tycker att det är konstigt, men jag ska berätta något för er. Det är ju inte så jättekonstigt att det är på detta sätt trots allt. Tänk att så fort jag kommer hem så sätter jag mig datorn. Där läser och skriver jag på diverse forum - på engelska. Jag surfar runt på mestadels engelska sidor. Jag tvingas läsa och förstå engelska texter hela kvällen. Jag måste dessutom, i forumen, formulera mig bra och finna de rätta argumenten - på engelska. När jag gjort detta i några timmar så är det dags att se tv-serier och filmer - utan svensk textning men kanske med engelsk textning.

Det vill säga, större delen av min kväll är engelskspråkig. Kanske förklarar det lite....eller inte...who gives a fuck?!

"Just hand me the plate."

Jag gillar ju inte alls påhitt på nätet eller så...jag är inte alls lättpåverkad att påbörja ett nytt hyss...

....med det sagt - har ni sett det här - Plate Spotting! Hur coolt är inte det? Det var brorsan med familj som berättade att de hade börjat med denna tävlan i somras. Jag sa: "Men, hallå, ni inser ju att ni måste BERÄTTA sånt HÄR för MIG!!"

Jag har inte sett 001 än, men jag letar.

Min 101-lista är klar ockaå...ja, med några "empty slots", men ändå. Jag ska lägga upp den snart. Nu poppisar, kf och Portello.

"101 things to do in 1001 days"

Ert uppdrag: Nämn tre böcker, från vilken genre som helst, som ni tycker alla människor ska ha läst.

Jag behöver nämligen några punkter till min 101-lista. Jag har ju redan börjat jobba av den - började 071010 - så punkt 001 är "Skriva klart denna 101-lista" och punkt 101 är "Kanske skriva en ny listjävel".

Men ert uppdrag är alltså: ge mig boktips för fan!

Annars då?!

Joråsatte

"Bang bang, my baby shoot me down"

Varit och pang-pangat igen. Förra gången skulle jag på Choklad och vinprovning så då behövde jag ju skynda mig och denna gång hade jag ont i ryggen. Fast jag hade mycket mindre ont i ryggen så jag kan egentligen inte skylla på den. Jo, vi tävlade alltså igen. En sån där liten, oskyldig liten tävling. Bara så att man får känna lite, lite press.

Jag fick höra att den andra tjejen i gruppen hade vunnit förra gången (jag var ju tvungen att åka innan jag fick höra resultaten). Hurra för henne! Så nu visste jag ju att hon var en bra referens (men man tävlar ju så klart mot sig själv). Jag sköt klart före henne och fick 221 poäng (vilket suger, men skit i det nu). Hon hade ett skott kvar och låg på 214. Hon sköt. Jag tittade på tavlan. 8 poäng - 222 totalt! Men helvete - en jävla poäng under!

Hon kom på tredje plats och således jag på fjärde - med ett jävla sketet poäng ifrån.

Det kan bara gå bättre, som man brukar säga.

Favoritlåt: Brandi Carlile - The Story och Turpentine - The Story - 2007

"This is the land where the wine flows like chocolate."

Mycket händelserik dag idag måste jag säga. Först var jag och Åsa på medicinsk terminologikurs. Det var ju superintressant som vanligt. Lärde oss många nya stavningar och konstigheter som man inte egentligen vill lära sig för det ser så fel ut. Men man måste ju lära sig.

Sedan var jag och pangade idag igen. Tyvärr var jag ju tvungen att skynda mig iväg till choklad- och vinprovningen som vi skulle gå på från jobbet. Naturligtvis så skulle vi ha skjuttävling i dag också. Jag fick skynda mig och det är ju aldrig bra. Egentligen hade vi nästan en timme på oss att skjuta 30 skott men jag fick typ 20 min...men man tävlar ju mot sig själv (eller hur?) så jag får väl se nästa gång och då nästa om jag blir bättre.

Efter det var det bara och skynda sig iväg till dryckeprovningen på Systembolaget. Vi hade valt choklad- och vinprovningen. Det höll till på Systembolaget inne på Wasagallerin. Det var dukat ett långbord inne i butiken, mycket trevlig. Fyra drycker och fyra chokladsorter. En chokladmousse med grädde, en 85% mörk choklad, en äppelpralin och sist men inte minst - en espressotårta!

Till dessa skulle vi prova de fyra dryckerna - som vi då inte visste mer om än att det var:

1: ett mousserande, sött, vitt vin
2: ett starkvin, Muscat, 17%
3: ett rött vin, kryddigt och mustigt
4: en porter, mörkt öl

Vi smuttade, tuggade och sörplade i närmare en timme tills vårat formulär var helt ifyllt. Jag skrev som så här:

Dryck 1 passade bäst med äppelpralinen - som för övrigt var förbaskad god i sig själv. Dryck 2 gick bäst ihop med den 85% chokladen - som för övrigt inte går att äta egentligen men blev bättre med dryck 2! Espressotårtan och detta starkvin gav mig hurrven, fy fan!

Dryck 3 passade bäst ihop espressotårtan, konstigt nog. Dryck 4 - porterölet - passade också bäst ihop med espressotårtan.

När vi sedan skrivit ihop detta och röstat på våra favoritkombinationer så fick vi veta vilka drycker det var vi hade smakat på.

Dryck 1 var en champagne - Louis Roederer Carte Blanche - 7600 för 339 kr.
Dryck 2 var Moscatel de Setúbal från 2001 - 8011 för 98 kr.
Dryck 3 var Brolo di Campofiorin från 2004 - 32351 för 149 kr.
Porter ölet - dryck 4 - var Milk Stout, 1521 för 15,90 kr.

Jag har inte druckit mycket champagne, men denna var väl ändå helt ok måste jag säga. Starkvinet var ju prisvärt om inte annat. Rödvinet kommer jag inte att köpa i alla fall men kanske en och annan porter....

Nästa gång hoppas jag att vi kommer att gå på Ost- och vinprovningen. Den verkar mycket intressant.

"Suggested items based on your browsing history"

Nog är det väl förbannat. När man går in för att köpa någonting någonstans då kan du ju ge dig fan på att sidan lämnar en hel jävla drös med tips på bra produkter som de tror att man kommer att gilla. Och inte fan är dem dum inte - hur många av förslagen vill man inte ha då?!

I all sköns ro surfar man in på adlibris.se - har tänkt köpa EN bok. När man sedan lagt fanskapet i sin "korg" och försöker blunda för alla jävla "suggested items based on your browsing history" som finns åt höger och vänster så kommer man inte längre för det mitt framför nosen ligger ytterligare shoppingförslag.

Det är ju ett skitbra försäljningsknep ju! "De kunder som köpte denna produkt köpte även dessa..." och du kan ju ge dig fan på att man är så jävla hjärntvättad att man tydligen gillar ALLT som alla andra stackars satar gillar.

Mitt mål i livet är att någon gång köpa en produkt där det kommer att stå: "There are NO suggested items because you are such an individual and your purchase is so fucking original that NO ONE has ever bought this shit before. Thank you for being YOU!"

Veckans andra favoritlåt:
Bodyrockers - I like the way you move - Bodyrockers 2005

"I'll be going. Don't bother to get the elevator, I'll just jump out the window."

Vad fan är detta?! Har inte folk fått lära sig vanligt jävla hiss-hyfs?!

Visst är det väl själva den att så fort hissjäveln stannar på 9 trappor och dörrarna öppnas så väller alla studenter på hela sjukhuset in i hissen med sina förbannade kaffekoppar och örtte i näven! Men herregud, ni kan väl åtminstone låta oss andra GÅ AV HISSJÄVELN FÖRST!

Tänk om man skulle komma som norrlänning och göra så där på tunnelbanan i Stockholm. Så fort dörrarna öppnas så trycker man sig mellan och fullkomligen tvingar sig in. Men visst är det väl betydligt enklare om hissen får tömmas innan den fylls på igen. Det borde ju vara lektion 1A för alla jävla studenter som ska röra sig kring sjukhuset. Obligatorisk närvaro med workshops och hela konkarongen. Jag ställer gärna upp som lektor. Känner mig totalt fullärd i ämnet.

En av veckans favoritlåtar:
Gossip - Standing in the way of control - Standing in the way of control 2007

"Whee! A cozy little group!"

Ikväll var jag på middag hos professorn med resten av bandet. Ja, nästan alla, en utav medlemmarna jobbar i Uppsala för tillfället, men vi ringde till honom och talade in ett meddelande på hans telefonsvarare.

Vi andra hade dock mycket trevligt. Först åt vi chili-con-carne med sallad, bröd och rött vin. Sedan satt vi och myste i sofforna och lyssnade på några nya låtar till bandet.

Vi har bestämt oss för att byta ut kanske två låtar. Så nu har vi alla i uppdrag att hitta var sin blueslåt. Med tanke på att jag var den enda som hade med mig några nya låtar så borde jag slippa men, men - vad gör man inte för gruppen!

Nu ska vi bara hitta en tid och öva lite på också. Det har ju oftast varit så att vi har haft en spelning på gång så vi är oftast pressade. Men nu ska vi öva och känna lugnet. Kunna jamma och ha kul!

Vi kommer förmodligen att spela på nästa kirurgfest, nästa år och sedan blir det förmodligen spelning på kirurgveckan augusti 2008 också - så vi hinner nog öva så det räcker. Men konstigt nog så slappar vi ofta för mycket om vi har för mycket tid på oss.

Nu borde jag verkligen sova.

"Oh my God! What have you done?!? What have you done?!??!??!??"

It's done, done, done.

Nu är det bokat och klart. Jag är officiellt 2790 kr fattigare och jag har inte bokat boende ännu...

...men som sagt: Det kostar att ligga på topp!

Men det är ju ändå läge för en liten hurradans tycker jag! Och sedan när jag ändå helt och fullt, har tagit steget över till tonårsträsket - igen- så är det ju lika bra att klistra in en sån här också:

"And thus, the arsonist returns to the scene of his last great blaze."

"Det tar sig" - sa mordbrännarn.

Jag har kanske raggat upp en tjej via en fan club-sida. Kanske tar jag mig iväg trots allt.

Ja, det är sant, jag kommer att GNÄLLA OM DETTA tills det blir verklighet!





Men jag har varit och pangat idag igen. Det tar sig där också. Känns mycket bättre idag än förra gången. Kändes mycket säkrare. Man visste liksom vad man gjorde på något sätt.

Nu ska jag vänta på svar från mitt "ragg"...

"Five-hundred-yard putt?"

Jag vill inte göra annat än sitta här vid min dator och vara putt.

Allt skiter sig.

Nu ska jag beställa Mika-prylar för sisådär tusen spänn och sedan ska jag vara ändå mera putt.

Men jag har i alla fall friskvårdat idag i en hel halvtimme OCH ätit en vegetarisk middag, my god, where will it end?!

"This has to look as convincing as possible, take my gun!"

Kursverksamheten fortsätter. Nu är det pistolskytte på tapeten. Jag har ju pratat hur många år som helst om att jag ska börja pistolskytte, men det har liksom aldrig blivit av. Och när jag äntligen kommit mig för att kolla upp eller mailat så har det varit för sent för att anmäla sig.

Men nu - i tisdags - så mailade jag och banne mig om inte kursen började på onsdagen. Jag tog chansen och åkte dit. Så nu har jag varit på första introduktionen kan man säga. Det är verkligen skitkul, men svårt! Jag har läst utbildningsboken en gång men ska läsa den många gånger till. Måste ju klara teoriprovet innan jul för att vi ska få fortsätta och skjuta .22 efter jul. Vi får väl se.
Detta är dock inte mitt största problem just nu.

Mitt största problem är fortfarande MIKA!
Det är ingen som vill åka med mig. Jag har t.o.m. mailat till klasskamrater som jag inte pratat med på hundra år. Ja, vi är ju inte ovänner, men det känns ju lite konstigt att maila dem om en sån här sak. Men vad fan ska jag göra. Jag VILL ju åka.

Kanske vill någon Stockholms fia åka, men hur fasiken ska jag få veta det då?!

Jag måste köpa biljetter till konserten och boka flyget å det snaraste. Om någon polare här vill åka så bjuder jag på konserten... KOM IGEN!

Åh, var är ni, ni Mikatokiga ni?!

Tillägg: Vad fan är det här? Fuck with Nika day? Nu kommer Celine Dion till Stockholm 7 juni - vem fan får jag med mig på det då?

"Lord Mika!"

Jaha, och vem utav er ska följa med mig och se Mika i Stockholm fredagen den 9 november kl 19:30 i Annexet, Globen? Biljetterna kostar bara 300 kr och jag bara måste dit! Men jag vill ju inte åka själv.... Kom igen nu!

Jag kan ta ledigt den fredagen och åka ned när fan som helst, tyvärr verkar det blir jobbigare att ta sig hem så förmodligen måste man sova över i Stockholm. Men det kostar att ligga på topp.

Jag känner typ ingen som vill åka ned, men kanske kan man få tips om en ny vän som vill åka ned och se Mika. Känner du någon som vill följa?

"Tell me, are there still 101, or did I happen to take out a couple of the mutts when I drove in?"

Jag tycker ju påhitt på nätet är skitkul. Typ Book Crossing. Skitkul! Lämna böcker här och där och vem som helst få ta den och läsa den sedan släppa den fri igen. Jätteroligt påhitt.

Det senaste påhittet jag har läst om är projektet "101 things to do in 1001 days". Verkar ju skitkul!
Du ska alltså göra en lista med 101 saker som du vill göra, lära dig, uppleva o.s.v. Sedan ska du förverkliga dessa 101 saker på 1001 dagar (vilket är 2 år 8 månader och 28 dagar).

Det ska vara saker som är exakta och som kräver något av dig. Jag har kommit på 11 saker än så länge...

Kommer att posta min lista här när den är klar.

"Just as I know about that nasty little habit you picked up in the Orient. Eh, sister dear."

Middag igen. Denna gång på restaurang Eastern Palace med hela familjen. Vi tog alla middagsbuffén som de har där. Det roliga var att jag ringde dit igår för att fråga om de serverade middagsbuffé på helgerna och de svarade nej. Sedan när vi kom dit så gjorde de det i alla fall. Men vi blev ju bara glada för det var ju det som vi hade tänkt äta. Blir ju bäst för alla ju. Bra pris och alla kan ändå äta vad de vill. 88 spänn går det på så det är ju bra pris också.

Sedan åkte vi hem till morsan och drack kaffe och åt chokladkaka till efterrätt.

Mycket trevligt initiativ av undertecknad - som vanligt.

Nu är det bara att ladda för en ny arbetsvecka. Jag måste börja komma tidigare till jobbet. Inte för att jag ligger minus på flexen för det jag jag faktiskt inte. Men jag måste jobba mer. Har tokmycket att göra. Men det är ju bara roligt. Mycket jobb inför kirurgveckan 2008. Jag har kommit med i gruppen för det sociala arrangemanget också. Den behövde styras upp så chefen tillsatte mig i den gruppen. Många artiser och dansband som ska bokas. Jobb, jobb men roligt, roligt.

Nu kf och sömn.

"Hey, Elaine, get me a list of all the salmon fisheries in the greater metropolitan area, will ya?"

Middag på Restaurang Angelini. Vi firade en arbetskamrat som har fyllt 50 år. Mycket trevligt.

Jag åt Carpaccio - 109 kr - Oxfilé med grovmalen svartpeppar, ruccola, parmesanost och rostade solrosfrön till förrätt. Jag har faktiskt aldrig ätit det förut men det var mycket smakfullt. Oxfilén är ju rå, men skurit mycket, mycket tunnt. Väldigt smakfullt. En ny smakupplevelse helt enkelt.

Till varmrätt åt jag Salmone All’ Angelini - 155 kr - Grillad laxfilé med ljummen sallad på sparris, svartrötter och sockerärtor. Serveras med en citrusdoftande vitvinsås. Lax är ju alltid gott men det är klart att laxbiten hade ju gärna fått varit lite större. Till det tog jag bakad potatis. Jag är inte så för bakad potatis egentligen men om jag måste välja mellan friterad klyftpotatis MED SKAL, risotto, haricot verts eller bakad potatis så är valet lätt.

Till efterätt blev det Pannacotta Angelini - 59 kr - vaniljpanacotta toppad med blåbärssås. Mycket, mycket god. Den smälte i munnen.

Till fördrink tog jag en grappelini-drink. God så klart men kostade 102 spänn.

Efter maten när vi satt och surrade så var man ju tvungen att dra en Cosmopolitan också. Det kostar att ligga på topp.

När vi var och handlade drinken mot kvällskvisten märkte vi att Christer Lindarw och gänget satt och festade loss i baren. Det visade sig att hela ensamblen bodde på hotellet. Ja, man rör sig ju i kändiskretsar, det är ju bara så.

En trevlig kväll i alla fall. Lite skitsnack, god mat och gott sällskap. Vad mer behöver man?!

"Looks like man vs. city bus. You can guess the outcome."

Jag har helt enkelt inte mycket att tillägga. Förutom detta.

Jag har för några dagar sedan upptäckt en ny cool liten finess. Man kan få busstidtabellen i mobiltelefonen! Ja, ja, jag vet jag är lite sen. Det här har säkert funnits länge. Men jag har just laddat ned skiten i alla fall.

Man får ett sms som man använder för att gå online med. Sedan laddar man hem de linjer som man är intresserade av. Dessa lägger man bland sina andra program i telefonen. Sedan så kan man titta på dem när man vill och behöver alltså inte gå online varje gång man vill läsa.

Massor av smidighet måste jag säga. Fast nu måste jag ju göra om det när turlistan för vintern kommer.

Jag tycker om gadgets.

"No, six pionts sexier and she's ten points bitchier."

*Suck* Vi har haft en diskussion om poäng på olika människor. Ja, det låter ju tokkonstigt och det är det. Alltså typ att man säger: "Fan det där var en 9:a" ifall man ser en djävligt snygg kille.
Fast vi gick väl lite djupare än så och försökte definiera vad i så fall skulle ingå i denna väldigt vetenskapliga poängsättning. Och självklart blev det en väldig diskussion.

Jag menar, jag förstår att jag aldrig någonsin - hur smal jag än blir - kommer att bli en 10:a. Jag vet att det är så. Det betyder inte att jag tycker om det. Jag menar, ska inte alla människor vara likvärdiga?! Är det inte något som vi alla borde sträva mot?

Det intressanta var ju att det i diskussionen kom fram att en vacker kvinna kan vara en 9:a även om hon inte är så värst smart/intressant/givande (eller vad man nu vill kalla det) men en "ful" kvinna som är s/i/g kan aldrig bli en 9:a. Alltså har man värderat utseende mer än intellekt ändå fastän man säger att det i värderingen "10" även ingår en hjärna...

Svårt att förklara. Jag blir i alla fall arg när jag tänker på att människor inte kan bara "vara" och dessutom vara med vem de vill och inte den som "samhället" säger är rätt för dem och någon som tillhör samma statusnivå eller vad fan man ska kalla det.

Men jag är ju delaktigt bara genom att skriva det här...

Det är ju tur som fan att man redan har någon för det vore jobbigt att ge sig ut på marknaden nu med alla dessa regler att tänka på. Jag kanske råkar ragga på en 8:a och vet inte ens om det. Tänk vad fel det kan bli. Poängpolisen kommer och tar mig och drar mig skrikande därifrån: "Jag visste inte att han var en 8:a! Förlåt, det ska inte hända igen - hjälp!"

"I would but I have a poker game going on."

Cashpokerspelande på Ålidhem igår. Det gick faktiskt riktigt bra. Det var jag, Magnus, Blaze, Racoon, Rickard, Sivan och Daniel. I och med att det var cashgame så köpte man in sig på så mycket man ville. De flesta köpte in sig för en hundring men några på 60 spänn osv, och så får man marker för motsvarande. Vi körde med 1/2 kr blinds. Det kändes lagom, och det var det.

Sedan spelade vi skjortan av dem. Som vanligt. *pust*. Jobbigt att ligga på topp...

Jag gick därifrån 14 kr plus (!) Magnus 346 kr plus! Så det gick rätt bra för honom. Jag tycker ju bara att det är roligt att spela och det är bara ett plus om man vinner. Men Magnus var ju rätt nöjd. Och med all rätt.

Nu är vi inte på något sätt sugen på att åka ned till Casino Cosmopol...Vi får väl se hur det går med det.

The simple fact that I have to argue for my integrity is proof enough that I'm losing it

Då ska vi tydligen "modernisera" kameraövervakningslagen (artikel). "Snabba teknikutvecklingen" är skälet. Så vi ska utöka lagen då. Lägga till lite fler sätt man får övervaka människor - bara för att tekniken nu så tillåter.

Oj, oj, oj, så var vi här igen. Ja, vi har väl aldrig lämnat ämnet i och för sig. Men det ruggiga i kråksången är ju fortfarande att alldeles för få människor bryr sig.

Vart ska gränsen gå? Man blir ju faktiskt mörkrädd ibland när man diskuterar med helt hjärnslöa människor som helt och hållet lämnar över sina liv och sin "integritet" i händerna på "de som bestämmer". Har de inget eget vett? Är de totalt oförmögna till att visualisera sig fortsättningen på det samhälle som håller på att byggas upp? Kan de inte se den skrämmande utveckling som sker?

Tydligen inte.

Åh, jag måste göra något åt det här. Man kanske ska plugga till jurist eller något sånt och bli integritetspolis åt hela svenska folket. För banne mig att de behöver någon som kämpar för dem. De klarar ju tydligen inte av det själv.

*surfar in på umu.se*

"You don't poop where you sleep."

Igår gick jag och la mig kl 18.00. Gissa om jag var trött. Men förmodligen. Sedan sov jag till 05.30. Skönt! Idag har jag inte varit så trött på jobbet heller. Undra varför?!

Jag slutade tidigt idag från jobbet och åkte ned på stan för att hitta en födelsedagspresent åt mig själv (som jag fått från jobbet för 8 månader sedan men inte kommit mig för att byta ännu).

Det finns ingenting på stan. I alla fall ingenting som passar mig. Inget smycke i hela världen passar mig.

Jag blev så deppig att jag åkte hem och tog en rök istället. Mycket bättre blev det.

Men jag har fortfarande ingen jävla ring!

Ikväll ska vi till Blaze och gänget och spela cashgame. Det ska bli kul som fan!

Hell yeah! Smorgastarta ftw!

För säkerhets skull var jag hemma idag också. Jag sprang på toa i natt också så något är det ju som inte står rätt till. Men det är massor lugnare än igår natt.

Brorsan fyller ju år, men vi väljer att fira honom någon annan dag. Han och familjen är nog glada över det kan jag tänka mig. Men vi är ju inte sämre än att vi beställda två bitar smörgåstårta to go. I en doggybag alltså. Haha, morsan kunde inte stänga dörren fortare när hon lämnade den. Det var som ett pestläger här inne! Ja, jag skulle gjort likadant kan jag säga. Men jag ska då jobba imorgon. Det här går ju inte för sig.

Annars har jag ju gjort massor vettigt idag. Suttit i soffan och sett på kvinnofängelset. Det rockar ju som vanligt!

Undra om man ska försöka sova snart så man orkar upp imorgon...

"You are giving me a stomach-ache in my brain!"

Första arbetsdagen gick ju bra. Första natten efter första arbetsdagen dock. Fy fan så ont i magen jag har haft. Jag gick och la mig vid 21, sedan låg jag i fosterställning och kved eller sprang på toan hela jävla natten. På morgonen var jag så slut att jag spydde. Usch och fy. Så idag har jag naturligtvis varit hemma. Typiskt. Karensdagar är ju så underbara att man vill ju gärna ha ett par på varje lön!

Dessutom så vill jag inte vara sjuk imorgon för då ska vi till en arbetskamrat på lunch. Det är nämligen hennes 50-års dag. Men det ser inte ljust ut kan jag säga.

Jag hade dessutom gjort födelsedagskortet till henne. Det ligger på min dator, så min arbetskamrat får logga in på mig och hämta det - om de nu vill ha det - och maila över det till grafiska så de kan skriva ut det på färgskrivare.

Brorsan fyller år imorgon också. Jag tror inte att vi far dit. Åh, min mage, det är mycket att ha ont i ska ni veta, banne mig! Aj...

"It's late, I'm tired, and I want to go to bed."

Första arbetsdagen och man kan inte vara tröttare än vad jag är utan att svimma. Jag sov typ 2,5 timme och det är fysiskt jobbigt att vara uppe.

Att jobba gick ju sådär. Min jävla nätverkskabel från 1800 kallt hade ju naturligtvis åkt ur och något jävla relä, eller vad fan det nu är, hade slagit av så jag fick vänta till lunch med att teknikerna skulle fixa det. Ja, just det, teknikerna, inte ens klinikens egna datasnubbar kan tydligen fixa det. Hela jävla stället är ju från 1800-talet. "Jag blir så less, överallt möts jag av den här stenåldersmentaliteten!"

Nu ska jag sova i alla fall. Fy fan så skönt!

"Sms:a över skiten säger jag!"

"Damn! Hey, that's some plausible shit right there. You should blog about that."

Jag vill bara påpeka att det nu är väl över ett år sedan jag började blogga. Jag började nämligen tisdagen den 20 juni 2006.

Oj, så fort det har gått. Fast jag tycker i och för sig att det känns som jag har bloggat i en hel evighet. Jag tycker fortfarande att det är rätt kul att blogga men jag lovar att jag ska blogga mycket mer om saker som gör mig förbannad än att bara prata om hur mina dagar har varit hela tiden. Jag måste sluta med det. Det finns en gräns - god damn it!

Vad har hänt under mitt första år som bloggare då?

Le Blog in numbers

Jag har haft 77 härliga kommentarer i mina 96 inlägg. Som mest har jag skrivit 3 inlägg på en dag. De flesta kommentarer jag fått på ett inlägg är 10 och inlägget är - 8. Vid ankomsten till Thailand en utförlig information om hur kvinnan normalt vill bli behandlad, och annan mycket matnyttig information...".

Mest använda etiketter

Fi	13
Middag	12
Fi Kongress	8
nytt jobb	7
party	7
favoritlåt	5
franska	5
jobbet	5
resa	5
sova	5
bandet	4
feminism	4
film	4
loppis	4
obbola	4
rapp	4
semester	4
val	4
blogg	3
mika	3
musik	3
poker	3
rikskriminalpolisen	3
SanSão	3
Umeå Pride	3
varmt	3

Där ser man ju vad jag håller på mest med. Fi och sedan middag! Haha, roligt!

Blir ju intressant och se vad som ligger i topp nästa år. Säkert middag då också eller så är det något helt nytt i mitt liv, något som jag inte har en aning om nu....

"Looks like our beautiful vacation's over."

Så nu sitter man här och har typ tjugo minuter kvar på sin semester. Det gick ju tokfort det där! Man hinner som inte med. Första veckan tror man att det ska vara hur mycket tid som helst och så här sista dagen tänker man: "Var tog semester vägen?!"

Fast jag har haft det bra. Jag har vilat, vilat och sedan har jag...vilat. Det har varit alldeles, alldeles underbart.

Men nu nalkas det arbete. Jag hoppas att jag glömt hur man gör, så jag slipper. Fast det är faktiskt kul och komma tillbaka till jobbet. Jag har inte ångest över jobbet i sig, det är mer det där med att stiga upp på morgonen som är det jobbiga.

Min bror berättade att han läst någonstans att man ska göra något roligt av det hela istället. Fira att man börjar jobba. Gå ut och äta eller fixa ihop en "Börja arbeta efter semester"-fest. Det ska ju inte vara bara roligt och party hela semester och sedan ingenting när jobbet börjar. Okej, man kanske inte dricker två flaskor vin en helt vanlig onsdag sådär mitt i en arbetsvecka men väl på en helg kanske. Något att längta till liksom. Jag tycker att det låter väldigt sunt. Vi jobbar ju trots allt hela året. Livet måste ju vara roligt då också.

Jag längtar till pokerturnering på Casino Cosmopol. Men det blir säkert inget av det - ifall jag inte styr upp det vill säga. Det tål ju att tänkas på...

Semesternaglarna är nästan borta också. Det passade ju också bra. Fast jag har fan suttit MER vid tangentbordet under semestern än vad jag gör på jobbet och det säger inte lite.

Nu ska jag se sista avsnittet av Psych, administrera lite i min Dexter-grupp och plocka ihop mina grejer inför jobbstarten. Sedan försöka sova lite kanske.

"Buongiorno, Principessa!"

Som tur var så hade jag plockat undan en hel del redan igår så diskmaskinen var det i princip bara att köra igång. Skönt. Varför gör man inte alltid så?! Ja, inte fan vet jag.

Så efter att vi kört ut - och hem - Piotten så var det sista minuten städning inför middagen med familjen. Jag lagade rätten som vi åt på Invito. Mycket gott även denna gång men det blev bättre förra gången. Jag hade mindre vin då. Vinet gör mycket av smaken men det får inte bli för mycket vinsmak heller. Fast det var ju ändå jättegott förstås. Recept nedan som ni kan se.

Till efterrätt åt vi glass av alla de olika sorter. Fräscht och skönt med något kallt. Sedan filosoferingar och snillen spekulerar som vanligt - över en kopp kaffe. Vi fastställde att jag och brorsan är väldigt lika när det gäller våra humör. Heta med andra ord. Ja, vi är ju heta så klart - men även till humöret.

Både Elin och Frida var lite krassliga så jag hoppas att de kryar på sig och att de inte smittar mig.

Så var den middagen slut.

Pasta di pollo é prosciutto aka Ulrikas Rigatoni Special
4 portioner

Ingredienser
4 normalstora kycklingfiléer
1 stor gul lök
Ca 50-75 gr soltorkade tomater
Parmaskinka
3 dl vitt vin
4 dl grädde
Salt & peppar
Ruccolasallad
Riven parmesanost
500 gr Rigatoni-pasta

Pastan gör mycket i denna rätt. ”Rören” faller ihop när de kokas.

Fräs löken, ta upp ur pannan. Dela kycklingfiléerna i lite större bitar än vid en vanlig gryta och krydda med salt och peppar. Bryn dem lätt, de kommer att tillagas färdiga senare. Rör ihop löken och kycklingen i en gryta och häll på vinet. Låt stå och puttra ett tag så vinet reduceras. Lägg ned de strimlade soltorkade tomaterna. Häll på grädden och låt gosa till. Lägg i den strimlade parmaskinkan endast en stund innan serveringen. Smaka av med salt och peppar. Kom dock ihåg att skinkan är ganska salt.

"You couldn't organize a fart at a curry-eating contest!"

Att bli bjuden på middag rockar. Även om det är hemma hos en själv. Idag kom Piotten på besök och lagade mat åt oss. Han ville tacka oss för allt vi gjort. Det är ju härligt.

Han lagade en jättegod kycklingrätt med curry (recept nedan). Nu hade vi inte vanlig torkad curry hemma utan vi fick ta currypasta men det gick ju bra. Nästa gång vi ska göra det kommer vi nog att köpa vanlig curry dock, det blir ju trots allt en liten smakskillnad.

Han bjöd på vin också. Gott, gott! Pringle kom förbi - eller snarare Piotten ringde efter honom för att han skulle gå och handla för Piotten är så lat (fast han skyller på en spricka under foten) - och vi fyra spelade poker. Jag vann så klart. Det kostar att ligga på topp.

Senare på kvällen kom Pringles nya tjej förbi och vi satt bara vid köksbordet och drack lite vin och öl och snackade skit. Det är ju de bästa festera. Inget stress för att skynda ut, beställa taxi och sedan är alla borta när man kommer ut. Man slipper en massa bök med att ta sig hem också, win-win-situation helt enkelt. Pringle och Maria for hem rätt tidigt och vi fortsatte kvällen med att ge varandra massage. Haha, låter ju rätt snuskigt men det var det inte - vi höll oss till ryggar och fötter...

Tiden går fort när man har roligt. Efter att vi tre glufsat i oss resterna av maten så gick vi och la oss, och då var väl klockan efter fem. Oj, jag som jobbar i övermorgon. Blir en jobbig måndag kan jag tänka mig.


Piottens farmors söndagskyckling
4-6pers

800 gram kyckling(delar)
2 msk smör
1 burk champinjonkräm 95 gram
1-3 tsk curry (eller efter smak)
1 stort finhackat äpple
1 stor finhackad gul lök
3 dl grädde (fetthalt efter smak)
Salt och paprikapulver.

Ugn på 175 grader, ca 45 minuter.

Smält smöret i tjockbottnad kastrull. Blanda i curry (börja med 1 tsk och smaka sen av så det inte blir för starkt), äpple och lök, låt fräsa/koka tills löken är genomskinlig, tillsätt champinjonkräm och grädde. Låt koka ihop en stund, smaksätt med paprika och salt.

Lägg kycklingen (i inte för små delar, tänk dig 1 filé i 3-4 delar så blir det lagom) i smörjd ugnssäker form och häll över såsen. Pudra lite paprikapulver om du vill. Täck INTE formen.

Servera med kokt ris, potatis eller pasta.

(Originalreceptet har hälften så mycket sås egentligen, men det är såsen som är mumsigast. Gör som ni vill. =D)

"How's your Poker game going swweeetie?"

Så poker med grabbarna. Blaze och Racoon kom förbi och spelade skjortan av oss! Nej, Magnus vann första omgången och sedan Blaze andra. Jag kom 4:a och sedan 2:a. Usch vad man har legat av sig.

Men varje gång vi spelar blir vi så innerligt sugen på att åka ned till Sundsvall och spela på pokerturnering på Casino Cosmopol igen. Vi hade ju okristligt roligt sist. Det går faktiskt inte riktigt att förklara hur roligt det var. Jag, Blaze, Racoon och Rotto åkte ned, 29 december 2005. Vi bodde på hotell och spelade nybörjarturnering. Vi kom etta, tvåa, fyra och femma. Alltså Umeå åkte ned och visade vart skåpet skulle stå, helt enkelt. Det vill vi göra om. Risken är ju dock att det skiter sig totalt om vi åker ned igen. Det kan liksom inte bli så bra som det var då.

Sedan var på IKEA och handlade också för grabbarna skulle ju flytta hemifrån och behövde en massa prylar. Fy fan så roligt det var när Rotto sprang runt som en yr kyckling och skulle köpa allt som var billigt. Han hittade julgranskulor för 1 kr - dem var han ju bara tvungen att köpa. Jag sa typ: "Vad fan ska du göra med julgranskulor?!" Ja, inte visste han, men de var ju så billiga. Lite senare hittade han något annat, som inte var så billigt som 1 kr, då han utbrast: "Fan så dyrt!" varpå en personal gick förbi och muttrade: "Ja, de kostar ju inte 1 kr!"

Jag överdriver inte om jag säger att vi höll på att ramla omkull för att vi skrattade så mycket. Klockrent!

Vi hade kul i alla fall. Vi har väldigt, väldigt löst diskuterat att åka ned igen i alla fall. Kan bli i aug, kan bli i sep, kan bli aldrig.

Men det vore ju något att längta till så här näst-näst sista dagen på semestern.

No, no! You cannot keep me your prisoner here!

Jag vill bara upplysa alla om att första 82 avsnitten av Kvinnofängelset - Prisoner - Cell Block H - nu ligger på min dator och gosar. De har ju släppt hela serien på DVD som jag tidigare bloggat om, och nu hittade min kära sambo första laddningen.

Jag vill fortfarande ha "boxen" (174 dvd filmer, totalt 692 avsnitt!) men den är rätt dyr.

Nu ska jag i alla fall njuta av de avsnitt jag har. Det tar ju sisådär 68 timmar och se dem...

Prisoner - Cell block H - länkskafferi
DVD-boxen
ALLT du kan möjligtvis vilja veta
Svenska fanklubbens forum
KFFK

"Next time I'm going grocery shopping before the orgy."

Mat ftw! Kylskåpet var ju rent och fräscht så det behövdes fyllas på. Vi hämtade upp Le Piott och åkte sedan till ThaiKöket och åt frunchidda.

Som vanligt en nr 5 till förrätt, Tom kha gai, Cocos och limesoppa med kyckling och grönsaker i cocos. Den tog vi allihopa.

Sedan åt jag, som vanligt, stekta nudlar med kyckling och grönsaker. Det är ju så gott. Men det saknade lite av touchen den brukar ha. Då påpekade Magnus att det inte var vanliga kocken, utan en kille istället. Fasiken Praneet när man behöver henne.

Magnus åt Pad kee mao gai, Wokad kyckling med thaibasilika och chili. Piotten åt Nua satek, marinerad biff på spett med ris och jordnötssås.

Mätta och belåtna åkte vi vidare till Maxi och handlade. Bolaget fick ett besök också. Vitt vin behövs nämligen till familjemiddagen på söndag. Mycket folk var det som skulle handla idag. Vi som var lediga hade ju verkligen kunna dra upp oss tidigare men det är ju så skönt i sängen.

Vi var tvungen och semiskynda oss också för Magnus hade gitarrelev klockan 20, vi hann hem precis. Alltid trevlig med nya elever. Denna kille vill lära sig akustisk gitarr. Det är ju lite ovanligt.

Så nu är kylen fylld men vi kommer ändå måste kompletteringshandla. Imorgon är det ju pokerkväll, då blir det öl, läsk och poppisar - Check! Lördag ska Piotten bjuda oss på middag så då kommer han hit och lagar mat, vi behöver bara ris - Check! På söndag är det familjemiddag så då behöver vi komplettera med efterrätt och bröd - Check! Allt är under kontroll.

Good times, good times...

"We're in an active code, Chole. We don't have time for your personality disorder."

Jag tycker att jag är för djävla duktig. Jag har helst själv klistrat in koderna ni ser på min sida längst ned till vänster. De som säger hur många som är här nu, idag, i veckan, i månaden och totalt. Okej, jag har inte KODAT dem själv men väl kopierat dem från en sida och lagt in dem här. Jag är dock mäkta stolt över det.

Jag har kommit långt. Inte nog med att jag hittade var jag skulle ändra den andra statistikkodslingan jag har fått av en polares polare - jag lyckades med det här också. Helt underbart!

Det stod iofs rätt tydligt på hemsidan hur man skulle göra med dessa koder. Men det betyder ju inte att det blir rätt. I vanliga fall hade jag ropat på Magnus, men nu har jag ju bestämt mig för att lösa det själv, och då går det.

Jag ville bara säga det. Jag är duktig!

"A gun rack... a gun rack. I don't even own *a* gun, let alone many guns that would necessitate an entire rack. What am I gonna do... with a gun rack?

I förrgår var vi på Angelini och åt en mysig middag. Det var bara en till familj där när vi kom dit så det var allt annat än trångt. Angelini är en italiensk- och amerikansk inspirerad restaurang. Jag gillar den faktiskt. Kanske för att jag gillar både italiensk och amerikansk mat...

Enligt hemsidan ska de börja med amerikansk brunch på lördagar. Det måste jag kolla in senare.
Vi började i alla fall med att dela på en Nacho Grande, 69 kr, bestående av Nachos med cheddarost, jalapenos, salsa, guacamole, sourcream och böndipp. Dipperna var mycket goda allihopa och det var verkligen en grande-portion. Man hade inte kunnat äta den själv kan jag då säga. Oj, så mycket det var. Men det är ju bra.

Till varmrätt åt Magnus Angelinis Bar-B-Que Ribs, 159 kr, som var marinerat rack med deras berömda BBQ- sås, guacamole och böndipp. Trevligt upplagt på tallriken, stor portion och gott! Alla rätt.

Jag åt Spiedino Misto, 209 kr, således marinerat 7 oz. grillspett med ryggbiff, kycklingfilé, lammkött, paprika, champinjon och rödlök. Serveras med 3 dippsåser. Tyvärr var det då tre av dippsåserna som jag redan ätit till förrätten. Jag tycker att man kunde fått välja dem själv. Speciellt då vi tog den förrätt som vi tog. Men det var gott i alla fall.

Efter det orkade vi inget mer. Ja, Pepsi och rödvin så klart. Men that goes without saying...

I går var vi och hälsade på brorsan med familj. Frida skulle ju ha ett avsnitt av Gilmore Girls som hon hade missat så det var bara att styra kosan dit. Fika, surra och planera livet stora scoop. Undra hur många sådana scoop jag har planerat genom livet och inte fan blir det något för det. Men det är ju så jävla roligt att planera och diskutera. Vi har t.ex. kommit på ett restaurang/klubb-tema som är så jävla bra. Ju mer vi tänker på det desto mer coola detaljer kommer vi på. Men kommer vi att öppna den? Nej. Som vanligt.

Eller egentligen har vi kommit på tre teman... Kanske vi skulle starta eget där vi bara sitter och brainstormar och kommer på teman och grafiska lösningar för restauranger, klubbar och företag! Det vore nice! Ha ett sånt där fantasifullt kontor som reklammakare verkar ha, med en massa spel och leksaker överallt. Allt för att främja idéerna. Ta långa arbetsluncher där man sitter och äter och spånar i flera timmar. Sedan går man tillbaka till kontoret, surfar lite, googlar på en del idéer. Sedan sätter man ihop en presentation till kunden. Det skulle vara ett jobb för mig. Banne mig.

Se där! Nu fick jag en till idé! Ja, det kostar att ligga på topp, det är ett som är sant...

Idag har jag - hör och häpna - städat kylskåpet! Imorgon ska vi storhandla så det passade ju ypperligt att rensa ur och torka kylskåpet idag. Det behövdes verkligen. Mycket gamla burkar som kastades och massa som har runnit och äcklat sig på väggarna och golvet som blev upptorkat. Känns fräscht nu när det är gjort! Man måste passa på när kylskåpet är relativt tomt och det är det nu. Men imorgon blir det fyllt till brädden.

Piotten ska tydligen bjuda oss på middag på lördag så imorgon åker vi tillsammans och storhandlar. Han har ju ingen bil, och när vi lix ska dit så. Systemet blir det också. Måste fylla upp mitt vinförråd. På tal om det, Magnus visste ju av ett snyggt vinställ som jag kanske borde investera i. Tänk - hur vuxen är jag - jag funderar på att köpa ett vinställ. Innan jag ens börja dricka vin och nu köper vinställ...OMG!

"It's my name i tell ya"

My japanese name is 猿渡 Saruwatari (monkey on a crossing bridge) 弓美 Yumi (beautiful bow, as in bow and arrow).

Take your real japanese name generator! today!

Suruwatari Yumi! Det har en bra schwung tycker jag. Sitter liksom bra uppe i gommen. Fasiken vad många såna här generatorer det finns. Man kan ändå inte låta bli att skriva in sitt namn där.

Mitt piratnamn är Pirate Gwyn the Badly Burnt. Det vore något för visitkortet. Dank-ass Red Snappa skulle jag tydligen heta om jag var en gangster och Båklavah Watson om jag var taxichaufför.

När jag kommer med i maffian så kommer jag att heta Anna the Con - bara så ni vet.

Mitt alviska namn är Merenwen Telrúnya och mitt hobbit-namn är Ruby Gamgee-Took of Bywater eller Clullyra 'the Young' Smallburrow of Tuckborough. Mitt dwarf-namn är Cengwen Elf-friend och mitt wizard-namn är Annatar the Fool. Jag kan inte säga att jag tyckte det var så bra... Mitt orkiska-namn är Skarklâsh the Horrible. Rôthkildam skulle jag heta på Adûnaic.

Mitt Harry Potter namn är Angelina. Jag kan leva med det. Om jag var en drake skulle jag heta Lerkor the Bringer-of-Ashes och vara en blå drake.

När jag äntligen blir embraced och blir riktig vampyr kommer jag att heta Archduchess of The Ghastly.

När jag "blir" nerd så är mitt namn redan klart - Karen, the BeOS Weenie. När jag blir påve heter jag Pope Scandalous Bob X.

Mitt kinesiska namn är Yu Li Bai. Det är ju fint på riktigt ju! Mitt irländska Majella O'Reilly, amerikanska Angela Long, brittiska Amelia Wilson,

Hade jag en penis skulle den tydligen heta Phantom Lord of Ultimate Darkness.

Snakevee är mitt pokénamn samt min älva heter Olive Willowfilter ifall ni vill henne något.

När jag lämnar Umeå för mitt reggae kall så kolla tidningen efter spelningar med Junior Congo. När reggaebranschen skiter sig och jag går över till Hip Hop:en hänger jag med namnet Queen Vanilla Cube Z. Hip Hop:en håller ju inte hur länge som helst utan det är ju i pop:en pengarna finns - Candice Carey kommer att håva in dem. Kommer att jobba extra som country-sångerska under namnet Cheri Lynn Dean.

Som viking hette jag Álöf Dogchaser. Som gothare skulle jag heta Homicidal Maniac, verkligen fantasifullt det också.

Jamen va fan! Det är semester och klockan är två på natten - skulle du ha något bättre för dig då?!

"My mind is a raging torrent, flooded with rivulets of thought cascading into a waterfall of creative alternatives."

Dmztorrent och AC_elit fest. Efter mycket tjafsande bestämde vi oss för att köra bil till festplatsen och sedan hämta den på söndag. Det var ju bra för då fick jag några fler minuter på mig att välja kläder. Det brukar inte ta så förbannat lång tid egentligen. Men om man ska sitta ute och frysa en hel kväll så måste man välja det som är relativt nice men samtidigt varmt. Jag är ju inte känd för att visa värst mycket hud i vilket fall, men nu vill man ha det som värmer riktigt.

Vi körde och hämtade Pringle och Piotten. Åkte och käkade kebab innan vi anlände på festen. Alltså fest ute i Umeå den 4 augusti är inte något att eftersträva. Fy fan, vad kallt det var. Men det blev varmare under kvällen....konstigt.

Många pirater kom förbi faktiskt. T.o.m Piratpartiet gjorde en snabbvisit. En stund in på kvällen vart jag så kissnödig att jag höll på att spricka. Jag och Magnus gick till Statoil för att kissa. Trot eller ej, men när vi kommer in på Statoil så står det en skylt på toaletten - TOALETTEN TRASIG - vi ojade oss som fan då kassörskan sa att vi fick använda toan men att kranen var trasig. Men förmodligen! Vi frågade om de hade Savetter som vi kunde köpa i sådana fall. Nej, de hade de inte. Förvånansvärt nog fanns det Savetter på en hylla trots allt. Semestervikarier, jag säger då det.

Polisen körde förbi på cykelbanan en gång, jag var helt säkert på att de skulle stanna, men det gjorde dem inte. Andra gången de körde förbi stannade de dock. Upplyste oss om att man inte fick dricka där och bad oss gå därifrån. Lydiga började vi samla ihop våra grejer när de fick ett anrop och rev iväg fort som fan på gräsmattan. Så vi satt kvar. Och de kom då aldrig tillbaka. Undra vad som hade hänt.

Mörkt och kallt blev det så Piotten, Fudden, Furion och Lisa bestämde sig för att gå hem till Fudden. Jag och Mighty åkte hem och såg en film istället. Tidig kväll. Nästa fest hoppas jag verkligen inte är UTE!

Dundertrött vart jag i alla fall. Man är inte van att GÖRA saker på semestern. Vara ute i friska luften och så - he lit åppå!

"Grah! Blasted woman... that voice of hers could peel paint!"

I regnet stod vi under parasollet och målade kolonilottsfönster. Nja, vi hann ju bara göra fem av 13 fönster, men vi tog dem på framsidan, som man ser först så att säga.

Det regnade väl inte hela tiden men nog mycket för att det skulle vara kallt och jävligt. Hela familjen var där och hjälpte till. Jag och Elin målade runt fönstren, Åsa skrapade och fixade fönstren, Magnus kittade och målade, Stefan sprang runt och gjorde allt möjligt, bl.a. bytte brädor runt planeringarna. Morsan var allt-i-allo och hämtade och fixade saker åt oss andra. Frida dekorerade tårtan vi skulle äta till efterrätt. Det tog henne lätt en timme att få grädden precis som hon ville ha den. För att inte prata om hallonen som hon hade plockat. De skulle ligga perfekt i en spriralformation. Till slut fick hon till det.

Sedan kokade vi potatis på den enda plattan som finns och avnjöt en god middag bestående av porterstek och kokt potatis med den underbara portersåsen. Sedan skyndade sig de andra hem för Elin och Frida skulle ju på stan och umgås med resten av Umeå. Jag la mig i sängen och vilade en stund när Magnus diskade. Skönt!

Synd att det var sånt pissigt väder. Det är ju jättemysigt där ute när det är trevligt väder. Plus att vi säkert hade hunnit massor mer om det varit sol. Men det får bli en annan gång, det kommer ju fler somrar.

"Once bread become toast, it can never go back."

Jag kan idag fastställa att rostat bröd är förjävla gott. Jag har ätit rostat bröd sedan jag var barn och jag är inte less på det ännu. Många olika typer av bröd har kommit och gått. Många olika smörsorter har bretts på skivan. Men den gudomliga smaken av lite crunchy - delvis bränt - rostat bröd är fortfarande densamma som när man var barn - det vill säga - underbar!

"Damn it, Huey! Robbery etiquette says you can't criticize a robbery plan during the actual robbery. You have to wait till the robbery's over."

När man överträffar detta gäng, och kommer över ändå mer pengar, då gäller det ju att man har en plan. Man måste noggrant planera både rånet och självklart hur fan man ska komma undan sedan. Första stora problemet ska t.e.x. inte vara att biljäveln är för liten för att få med sig alla pengar! Man måste alltså ha en helt vattentät plan - uttänkt in i minsta detalj.

Min sambo har dock löst det.

1. Stjäl en moppe.

2. Fly till Finland.

De hittar oss aldrig...

"Ugh! Stupid stapler! I quit!"

Party - igen. Jag har inte bloggat på ett tag, jag vet, orken gick ur mig, men nu är jag tillbaka. Det har väl hunnit bli några fester under tiden jag har haft bloggtorka men de orkar jag inte skriva om.

Igår i alla fall kom Piotten, Pringle samt Fudden och hans kompis Lisa förbi. Vi satt i köket hela kvällen och tur var väl det för golvet behöver torkas idag kan jag säga. Inte för att jag kommer att göra det, men det behöver lika jävla fullt torkas.

Det var en konstig fest. Rolig men konstig. Jag vaxade en bringa, stackars Fudden. Jag häftade någon i armen, stackars Fudden. Masserade Lisas axlar och lite mer än så...nämen oops, det var ju inte meningen. Fick även massage av Pringle, det var ju nice. Jag häftade mig själv i armen också, det ser ut som en mini-vampyr har bitit mig. Det är Piottens emo-tendenser som gjort att vi börjat med sådana här saker. Usch, Piotten!

Festen slutade vid 6, fast då hade Fudden och Lisa cyklat hem vid halv fem kanske och Magnus lagt sig vid fem. Piotten sprang naken sista timmen och tyckte att vi andra skulle göra likadant. Jag tyckte mest att de var mycket roligare att se på än att delta.

Ja, herregud, hur gamla är vi egentligen?! Sjutton? Få se nu...bryr jag mig...nej!

Imorgon skulle vi måla fönsterna på kolonilotten men det verkar ju bli regn så det blir nog ingenting av det.

På lördag är det Ac-elit/dmztorrent-fest. Hoppas att det blir bra väder, även om jag skulle vilja att det är dålig väder så vi måste vara inne någonstans. Det är ju så jobbigt för tjejer att kissa ute.

Also

poop.

"Time is, eh, like empty bottle of wine. Only good when filled."

Ytterligare en semesterdag. Men inte som alla andra. Nej, idag gick jag faktiskt ut och åt middag igen. Jag, Magnus och Piotten var på Bishops arms och åt en mycket god middag.

Vi började dock med ett glas rött, en Pepsi samt en whisky så klart. Sedan åt jag Mixed Grill, 198:-. Det var grillad oxfilé, glazerade revbensspjäll, saftig kycklingfilé samt knaperstekt fläsk. Till det tog jag pommes frites, tsatziki och en mustig rödvinssås.

Magnus och Piotten åt Bishops Club Sandwich 135:-. Två våningar med kycklingsfilé, bacon, tomat och majonäs. Serverat med färska pommes frites, sallad samt örtaioli.

Allt var mycket, mycket gott!

Sedan körde vi runt en sväng och visade Piotten alla fina villor på teg, östteg samt ön. Han hade ju aldrig varit där och det måste man ju bara ha varit, så vi tog vårat ansvar och visade honom runt.

Sedan hem till oss och så började småpojkarna montera ihop en dator - igen. Hur många datorer ska vi ha egentligen?! Han har ju äntligen lyckats få HTPC:n att fungera och sekunden den är klar - så börjar han på en ny...

Vi hade tänkt se Zodiac ikväll men det var inget ljud så nu kanske det blir någon annan film istället. Vi får se.

Sedan blir det säng tror jag. Magnus och Piotten ska tydligen leka imorgon också. De vill dock inte säga vad det är de ska göra. De försöker lura i mig att de ska städa och diska hos Piotten. Jo, säkert! Piotten hade tydligen lovat att han skulle stänga av datorn. Jag menar - hallå?! Vem som helst förstår ju att det inte är sant. Haha, "stänga av datorn", ja, jisses! Trodde dem att jag skulle gå på det.

Så imorgon ska jag försöka kopiera den underbara pastarätten vi åt på Invito häromdagen. Hänvisar till det inlägget. Vi får se hur nära jag kommer med endast mina smakkörtlar som hjälp. Sedan blir det kanske ett vinglas till...

Nej, jag sitter som en räka igen = ont i ryggen. Baj baj.

"You've known all this time..."

Tänk när man har semester känns det fullkomligt naturligt att vara uppe till halv fyra på morgonen. Man tittar på klockan och konstaterar stillsamt: ja, hon är halv fyra. Inte mer med det.

"I brought the normal scrabble and the travel scrabble. The travel scrabble for when we were traveling, and the normal scrabble for when we arrive."

En vanlig semesterdag.

Serier, soffa och Betapet. Malin och Kudde var och hälsade på och morsan kom förbi. Det var år och dagar sedan jag träffade Malin så det var mycket att ta igen. Det innebar att det vart en sen middag. Jag höll på att svimma av hunger...det är mycket att vara hungrig i!

Jag och Piotten ligger dödligt lika när vi spelar Betapet också! Sist låg vi lika på 301 poäng och jag hade typ D och Z kvar. Han fick ut två 4-poängsord och jag fick ut typ ett 2-poängsord + att jag då hade det där jävla Z:at kvar. Han tycker ju att han är kingen på Betapet också, ja, ödmjukhet är ju inte hans mellannamn direkt....

Måste öva, öva, öva. Fast det är klart. Han måste nog få lagom motstånd för att vilja fortsätta spela. För lite och det blir tråkigt, för mycket och han ids inte engagera sig. Den gyllene medelvägen är således åter igen aktuell.

Malin och Kudde undrade förresten om vi skulle gå och käka på Tapas någon dag och det är man ju inte sen att acceptera. Det är ju semester trots allt!

"Wanna have dinner with me in Paris?"

Få se nu, vad gjorde jag igår? Tydligen var jag så förbannat upptagen att jag inte ens hann blogga. Eller var det så att jag inte gjorde ett PISS på hela dagen och såg serier från tolv på dagen till två på natten? Svar: ja.

Men nu har jag bara fyra avsnitt kvar på första säsongen av Heroes och tre avsnitt kvar på första säsongen av Psych. Det tar sig sa mordbrännarn. Men vad ska jag se när de är slut då? Oj, oj, ångest, ångest...

I eftermiddag var vi dock utanför husets fyra väggar. Vi lyxade till det och åt på Invito. Jag tog ju naturligtvis en Frozen Strawberry Daquiri som fördrink. Sedan åt vi båda Pasta di pollo é prosciutto 169:-. Det är alltså Rigatoni med strimlad kyckling & parmaskinka, rödlök, soltorkade tomater, grädde & svartpeppar, toppad med ruccola & parmesan. Mycket, mycket gott. Kanske den godaste pastarätten vi ätit ute ever. Det enda - och då menar jag enda - vi kunde klaga på var att portionen kanske kunde varit lite större. Till det drack jag ett glas rött och Magnus avnjöt ett glas Coca-Cola dagen till ära. Och inte nog med det - håll i er - jag rökte! Banne mig om inte det var pricken över i:et!

Jag har börjat spela på Betapet.com igen. Piotten har lyckats vinna över mig ett par gånger. Men jag har vunnit också. Måste öva upp mig lite. Han blir så stor på sig om han får vinna för ofta.

Nej, nu soffa, kanske serier, kanske film, förhoppningsvis popcorn.

"I guess happiness is wherever you find it."

Lycka är att få krypa ned i soffan med en påse OLW Dill och gräslök och glo på ett avsnitt av en bra serie.

Livet behöver inte vara svårare än så...fastän det är deppigt ibland. Chips löser alla problem. Visst? Jo, eller...jo, jag är ganska säker....hm...jo...eller.....

"You're through, Soup Nazi! No more soup for *you*."

I går vart det kycklingsoppa med cocosmjölk, lime och nudlar - det är min favoritsoppa för den är så jävla god! Piotten kom hit och åt och drack några uttrar. Magnus bangade ut - han vet ju att han förlorar...

Rödvin är ju kingen! Man blir lite tipsy men inte så man faller överbord. Okej, jag steg upp vid halv tre men det hade ju inte så mycket med vinet att göra utan mer det faktum att vi gick och lade oss vid halv fem. Nja, Magnus lade sig väl vid tolv, han har ju en "vanlig" dygnsrytm den loosern. Man ska ju ha SEMESTER-dygnsrytm.

Nu sitter jag och Magnus vid varsin dator i datarummet och Piotten ligger fortfarande och sover i soffan. Undra om man ska gå och äta lite frunchiddag om en stund - soppan ropar öronbedövande på mig.

Tillägg: Piotten - mot förmodan - ville ha frukost, så det blev äggmackor och kaffe istället! MUMS!

"You need to work on that brain-mouth filter."

Och vad är annorlunda med denna dag då? Inte mycket. Heroes i soffan, lite chatt, lite mat. Men vi gick i alla fall på bio idag och såg Transformers. Den hade ju action så det räckte. Den var väl inte riktigt för mig kanske. Den hade ju sina humoristiska inslag det är klart, men den får inte mer än en 3:a av 5 möjliga.

Men det är ju kul att gå på bio i alla fall. Jag har dock en stilla undran hur många som jobbar kvar när sista filmen kört igång. En timme in i filmen gick jag ut för att köpa mer dricka, det var INGEN där. En gubbe som höll på med godisavdelningen sa att de stängde 22:15! Det var nästan helt tomt. Man kunde ju gå ut och hämta lite popcorn om man ville...

"Don't tell me what I've got! I invented the hangover. It was in 1892... B.C."

Undra om det bara är jag som tycker att det är ganska nice och ha baksmälla. Jag menar ju naturligtvis sådär lagom. Ungefär en jag-är-lite-trött-och-hängig-och-kan-sitta-och-jäsa-
i-soffan-hela-dagen-och-behöver-inte-må-dåligt-över-det-för-att-jag-kan-skylla-på-att-
jag-har-baksmälla-baksmällan.

Den har jag idag i alla fall - myspys!

Dessutom kom två avsnitt av Dexter ikväll! Dexter rules! Jag har en lite eerie fascination av seriemördare, jag erkänner. Men de blir ju i alla fall jävligt bra serier och filmer, eller hur?!

"A person that is going to go out and get so drunk that you're going to get sick is just an all-time dumb person."

Jaha, då var festen över då. Blev det som vi trodde? Nej. Piotten skulle supa ned Magnus - för det har han aldrig lyckats med tidigare. Men denna gång lyckades han kan jag ju säga. Magnus mådde dåligt flera gånger medans jag och Piotten mådde bara prima. Han gick och lade sig vid tolv och skulle "vila en stund". Undra om det är rikigt sunt att bli så skadeglad som Piotten var när Magnus mådde dåligt...he's pure evil!

Ja, ja, vi klarade oss ju bara bra själva förstås. Vi chattade på nätet, pratade, drack lite mer, gjorde varma mackor och satt och kollade på Psych.

Nu ligger Magnus och sussar och vi sitter och chattar vid datorn igen. Hur blev det så här?!

Hm, undra vad man ska hitta på idag då? Minigolf! Yay! Nej, just det, baksmälla.

Ps. Piotten hälsar - Jag vann!

"They're like bored frat guys, they're out on a drinking binge looking for something to do, and somebody gave 'em a gun."

Tisdag! Andra dagen på min semester - hur underbart är inte detta! Piotten är här och vi ska dricka en öl eller två, kanske t.o.m. lite bwah! Mitt i veckan - hur busig är inte jag.

Vi får se om mitt huvud imorgon tycker att detta var en god idé...

Idag har jag inte gjort någonting och fy fan vad skönt det är. Jag har stigit upp, ätit frunch, tittat på tv-serier och Harry Potter.

Sedan sa Piotten något om att dricka öl och hur sen är man på att hänga på det. Dusch - hämta Piotten - förbi på systemet (igen) och nu sitter man här med en iskall krusbärscider bredvid sig. Livet leker!

Synd bara att killarna aldrig kommer att bli full nog för att dansa med mig till Mika's låtar...men kanske, bara kanske, blir Piotten full nog för att sjunga för oss...om han ändå gjorde det igen! Hahaha!

"After lunch, my co-workers and me went to the state-controlled company for the sale of alcoholic beverages"

Idag tog vi en liten shoppingrunda. Vi åkte på Sporthuset och kollade på ett gåband. Ja, det kostade 9 laxar men jag vill ha ett i alla fall. Vi tog några broschyrer om det sedan köpte vi fejk crocs åt Magnus och begav oss till systemet.

Där lagrade vi upp med en blandad semester-kompott för drygt 700 kr. Ja, jag vet, det är inte så mycket, men för mig som är på systemet ack så sällan, är det ganska mycket. Sedan åkte vi runt hela stan och skaffade prisuppgifter på prylarna vi behöver till bilen. Det gör ont ända in i själen när man hör hur mycket det kostar. Varför gör det så ONT att laga bilen? Jag behöver ju bilen, jag vill inte vara utan den men ändå så gör det så ont att behöva laga den för 2000 spänn. Jag tycker att det är mycket roligare att spendera pengarna på systemet.

Efter prisuppgiftsjakten åkte vi och köpte en datapryl. Just det, Magnus tycker tydligen att det är mycket roligare att spendera pengarna på dataprylar än på bilen...så är det bara.

Vi var förbi Willys också. Det är ju en helt ok affär. Vi köpte inte så mycket, annat än en hink med nougat som Magnus bara var tvungen att köpa. Men anledningen till att vi överhuvudtaget gick in dit var det att jag hade på känn att de skulle ha mina favoritpopcorn där. Ica har slutat med det märke sedan länge, länge och jag är sur, sur. Men på Willys fanns dem! Jippie! Bonnie Lee från USA, de är bäst! Nu tog jag 6 påsar för att vara på den säkra sida, man vill ju inte stå utan popcorn ju.

Sedan hem och slicka såren i börsen och sätta sig i soffan. Många tv-serier blir det nu när jag kommit på att min dator är kingen att se film på. Just nu håller jag på att plöja igenom Psych och Heroes. Båda kan verkligen rekommenderas.

Nej, dags för ett till avsnitt...

"Step into my allotment garden of delights, my dear"

Denna dag har vi spenderat med att jobba på morsans kolonilott. Det börjar ta sig nu faktiskt. Hon har jobbat på bra. Mycket jord som flyttats och gräsfrön som såtts. Men nu jobbade vi en stund med att rensa ur trädgårdsdammen och ta bort lite onödiga blommor här och där. Sedan fikade vi. Jobbade lite till och sedan grillade vi. Okej, denna gång åt vi väl mer än vad vi jobbade, ändå var jag skitig som satan när jag kom hem + att jag såg TRE spindlar! Fy, usch!

Jag är ett asfaltsbarn utan dess like. Myggor, myror och spindlar är inget för mig. Men jag övar mig hela tiden i alla fall.

Knappt två timmar tills semestern börjar...

"Depression? Isn't that just a fancy word for feeling "bummed-out"?"

Semesterdepressionen kom tidigt i år, speciellt eftersom semestern inte ens ha börjat än...

Har inget att göra. Orkar inte ens läsa och Magnus ligger och sover i soffan bredvid mig. Okej, jag har också sovit ett par timmar i eftermiddag, men jag har i alla fall vett att sova tidigare så att man kan ha kvällen ledig för myspys. Det var så jävla varmt på Piottens soffa så jag sov inte så bra. Sedan att jag var alldeles rödvinig också hade säkert ingenting med saken och göra...

Jag är dessutom lite hungrig. Kebabtallriksfrukosten vid 3 är ju sedan länge förbrukad. Det drar energi och vara bakis.

Hoppas att Piotten håller sig ord och vi åker och spelar minigolf någon dag när han är nykter eller inte bakis (det gäller dock att träffa av just den dagen).

Minigolf är ju skitkul! Jag sa just det till Magnus i kväll, fasiken om han drack kaffe, rökte och älskade att spela spel så skulle vi kunna göra det hela kvällarna. Fan vad myspysigt det vore!

Han kunde väl i alla fall gilla att spela spel. Det är ju så förbannat kul. Jag kan liksom inte förstå hur han inte kan tycka att det är roligt.

I går var vi på after work på Invito. Jag och Marjo tog några drinkar medan Carin och Berit åt middag. Carin åt en pizza som såg verkligen god ut men Berits pasta med kyckling, rödlök, soltorkade tomater i gräddsås såg bara underbart ut. Fast min Frozen Strawberry Daiquiri var som gudars nektar. Men den kostade ju 94 kr också!

Det blir fler besök på Invitos uteservering i sommar kan jag ju säga. Det blir besök på många uteserveringar i sommar PUNKT. Måste rycka upp mig - det är ju sommar och semester!

Har en ny (eller en till) favoritlåt också:

Teenagers - My Chemical Romance - Black Parade - 2006

Kanske bara för att man känner sig lite emo ibland.