"You said you'd make the happiest girl in the whole U.S.A."

Nu drar vi snart iväg!

Peppa!

http://usaresa2011.wordpress.com/

"They'll be slapping each other on the back, celebrating the victory."

Sådär ja. Då har man slagit ett rekord då. Minus 10,5 sedan förra invägningen. Det är ju rätt nice på 5 veckor så där. Inte fy skam!

Vad gör då en tjockis?! Firar med middag så klart! Sitter i soffan och myser medan min tillfälliga hemmaman lagar en mysig middag med pesto-kyckling med tomater och Barillo no 1-pasta! Ja, jag vet. Helt fel att fira med mat. Men nu är det så. Tydligen fungerar det jag gör (än så länge). Men satan vad gott det ska bli!

"Marshall, I should feel tremors of psych-itude rock my body like a seizure."

So T minus 69 days to launch! Då åker vi till USA, baby! Nu är resan bokad. I'm psyched!

Vi åker ned till Stockholm lördagen den 18 juni och spenderar en natt på Rest and Fly. Sedan åker vi till New York, baby, söndagen den 19 juni kl 09:40. Så satans jävla spännande detta kommer att bli, det är helt sjukt! Roadtrip ftw! Vad kommer att hända?! Vad kommer vi få uppleva?!

Annars så är det också T minus 2 days, 21 hours and 22 minutes tills klinikfesten på fredag! I'm psyched! Ska också bli riktigt kul. Många från jobbet som ska dit men det blir ju också roligt att träffa alla andra arbetskamrater som man inte pratar så mycket med varje dag. Vi ska till och med förfesta men vi får väl se hur mycket sådant det blir för mig som inte kan dricka så mycket längre (Yay!).

Annars har vi just nu ett litet test på jobbet. Vi är två lag som börjar klockan 07:00 för att se om vi kan jobba undan lite jobb som har högat på sig. Det är jobbigt att börja sju på morgonen men samtidigt får man jäkla mycket mer gjort den första timmen än vad man får på en extra timme på eftermiddagen. Jag tycker att det är rätt roligt att varannan vecka få se någon som är ändå tröttare än jag på morgonen. Det är uppfriskande att inte vara tröttast. Men det är klart, jag måste ju ge Kahls på NUS lite cred också - morgonkaffet är viktigt för att orka den första timmen till morgonfikat.

"I like teleporting better - less windy."

Men förbannat vad det blåser idag! Jag höll på att blåsa bort utanför sjukhuset, men där blåser det å andra sidan alltid. Inga långisar hade jag på mig heller. Det var ju orutinerat av en norrlandsbo.

Denna vecka har gått förjäkla fort. Det är fredag imorgon! YAY! Jag hoppas verkligen att Magnus och hans arbetskamrater har fixat ihop vår casinoresa i helgen. Jag är så spelsugen! *borstar bort speldjävulen från axeln*

Om ni inte varit på ett casino borde ni besöka ett. Det är ju så roligt att bara sitta och spela på slots och det behöver inte kosta mycket heller. Men å andra sidan så låg jag på plus efter förra besöket. Det är ju ovanligt inser jag, även om jag gärna vill att det ska hända igen denna gång. Vi åker ju dock dit för att spela poker, men om det blev som förra gången så blir det en hel del väntan innan man får plats på ett bord så man hinner en massa annat under tiden. Peppa!

"When I was going through the closet I thought I saw the intervention banner."

Sådär ja. Då har man rensat ut garderoben. Och jag var jävligt hård med mig själv. Vissa saker hade jag kunnat behålla men de rök ändå. Så är det bara. Jag ska aldrig ha dem mer.

Nu är garderoben halvtom (eller halvfull beroende på hur man ser på livet). Trettiosex tomma galgar blev det. Det värsta är att jag inte vill köpa något nytt nu heller egentligen, men det känns som att jag måste. I alla fall måste jag köpa något inför kommande spelning med bandet och klinikfesten. Men det är ju goda anledningar att handla.

Annars så hoppas jag mest på en högvarvsvecka som förra veckan. Men kommer det så kommer det (that's what she said).

Jo, just det. Vi hade ju fest i helgen. De som följer mig på facebook har inte missat det. Nästa gång ska jag inte ha igång datorn. Måste ta fram intervention bannern vad gäller det. Men jävla vad kul vi hade. Magnus sa att han aldrig sett mig så packad under alla år vi varit tillsammans (vilket är alla år i hela världen + 1).

När man ätit 158 kalorier så kan man inte dricka en flaska vin + några glas från en annans flaska + några klunkar 50% Minttu (Damn you Minttu!). Men det var ju ett bra test inför klinikfesten. Då vet jag var gränsen går för att inte hamna i kapprummet med någon! Men fan, DET vore fest det!

"It's better to burn out than to fade away."

Det är inte konstigt att jag gått på högvarv denna vecka. Minus 3,3 kg på 4 dagar. Det trodde jag typ inte ens gick. Men tydligen går det.

Nu vart jag så jävla peppad att ni kan inte ens förstå. Ska fan skriva en bok.

"Why, after all these centuries, do children still ride on rollercoasters?"

Mitt psyke är en jävla berg- och dalbana just nu. Upp och ned. Är det detta som händer när man inte äter? Oftast är jag uppåt - euforisk, glad och sprallig. Dansar runt till min egen tappning av Lady Gaga. Det sägs ju att det kan hända och det gör det verkligen. Inte just Lady Gaga men you get the picture. Pigg av att inte äta. Ingen efter-lunch-trötthet. Skönt. Men sedan landar man och då blir det lite tyngre. Då kommer allt det där andra som man först inte ville kännas vid. Usch. Vi pratar om något annat.

Hade receptbytarkväll på jobbet idag. Det var trevligt. Jag tog en hel del recept på saker jag inte får äta. Hihi! Någon gång ska jag göra dem dock. Kanske en helg.

Annars laddar jag för denna helg. PEPP! Undra hur full man blir om man dricker när man inte ätit på en vecka? Kanske kan jag inte längre beställa två drinkar - 6:or så klart - och shotta den första vid baren och bära den andra till bordet. Supa sig full ute. Det vore något nytt.

"She Googled your ass."

På tal om googlestalking. Ett tips är att inte berätta för "offret" att han/hon blivit googlestalkad. Kan leda till missförstånd. Även om man försöker förklara att googlestalkning är en konstform och inte en raggningsteknik. Bara för kännedom så där. Helt random tips.

Ska ha tjejparty i helgen. Kommer att bli skitkul! Vi ska "supa skallen i bitar" men det brukar inte alltid bli så. Det kanske är tur det. Har en massa att ventilera. Hoppas S är redo för det. Hon brukar vara redo för det mesta.

Nästa helg hoppas jag att det blir Casino Cosmopol i Sundsvall! Poker och slots ftw!

"Road trip! Road trip! Road trip! If one of you starts to sing "People", I will leave you on the side of the road without stopping."

Jaha. Innan jag nu skapar en ny reseblogg för mig och mitt resesällskap så får jag väl skriva här lite.

Jag håller på att längta ihjäl mig. Ifall någon har missat det så talar jag den road trip jag Magnus och Frida ska göra till USA:s östkust nästa sommar! OMG! Det kommer att bli helt underbart! Jag har redan en google-map snart fylld med attraktioner och affärer som jag vill besöka.

Till mitt försvar så är ju tanken att jag (och de andra i sällskapet så klart) ska skriva in de platser som vi vill/kanske vill åka till. Sedan när vi ska konkretisera hela resan så får vi sålla ut de platser vi verkligen inte vill missa. Jag menar, det ska ju vara en semester och man ska kunna ta en blaskig kopp kaffe i Bumfuckville, Idaho, i lugn och ro liksom.

Ni behöver inte fråga om jag är peppad - PEPP! PEPP! PEPP!

Jag ska väl försöka hålla all this roadtrip ramblings to a minimum på denna blogg och sedan skriva mer - mycket mer - om det på den kommande resebloggen.

Dagens favvolåt: Neil Diamond - I am...I said
Singel mars 1971

"I have to fucking upgrade" or "Cell-phone anxiety"

Jag förstår egentligen inte varför jag gillar teknik såsom mobiltelefoner och datorer så mycket då jag egentligen mest får ångest av dem. Ångest för att jag inte läser nog mycket, ångest för att jag inte kan nog mycket, ångest för att jag inte UPPGRADERAR skiten nog ofta.

Nu måste jag till exempel uppgradera min mobil för den är slöare än sirap och buggar konstant. Men jag drar mig för det hela tiden för jag är livrädd att något ska försvinna och/eller gå fel. Eller att den inte blir lika bra som den var från början. Varje gång jag kommer på att jag borde göra detta så sätter ångesten in.

Jag får till och med ångest över att sätta dit skyddsplasten på telefondisplayen. Vilket är en paradox för jag får lika mycket ångest över tanken att jag skulle få en repa på den! Motsägelsefullt minst sagt.

Efter att ha sett Saras perfekt ditsatta skyddsfilm så har jag ändå mer ångest. Kan jag få det lika bra?! Dagens i-landsproblem.

Jag kanske ska öppna kartongen till skyddsfilmen i alla fall och läsa på hur man gör.... Man måste ta sånt här steg för steg. Jobba bort ångesten. Usch så jobbigt!

"Glad the glass is bulletproof."

I fredags exploderade minst två glas i vardagsrummet när Magnus skulle bära in dem i köket. Glas everywhere! I soffan, under soffan, på bordet, i jos-tillbringaren. Bara att dammsuga, plocka, dammsuga och plocka. Och sedan följer veckor att glasplockande från fötterna. I dag fick jag en mini-skärva under foten. Haltade runt i lägenheten tills Magnus vaknade och kunde hjälpa mig. Han höll på i en kvart innan han fick bort den. Tre olika pincetter, nål och nagelklippare och till slut kom den millimeterstora skärvan ut. Pust! Nu är det bara att vänta tills nästa gång en skärvjävel borrar sig in i mina - vanligtvis - pansarhälar!

"I mean you are so fucking fucked. I mean I think you are The Most fucked person I know."

Trevlig lördagkväll med The Girls. Med kort varsel kunde alla komma med ut - fantastiskt! Jag, Sara, Fanny och Anna gick på All stars och käkade sedan iväg på Scharinska villan och kollade in The Most. För att citera Sara "Och bandet? Söta män i beatlesfrisyr och -kläder som spelade söt ditoliknande musik."

Mycket skratt och drinkar blev det i alla fall. Vi måste göra detta oftare tjejer.

Idag är jag lite segare än vanligt. Hade faktiskt huvudvärk i morse fast jag är skeptiskt till alkoholinnehållet i drinkarna vi köpte...

Nu blir det snart en trevlig middag med färska grönsaker och potatis från kolonilotten! Mums!

Dio tribute

En legend har gått i graven. Ronnie James Dio dog 16 maj i sitt hem efter en tids sjukdom. Han kommer att bli saknad av många, många fans.

Detta är vad man gör en kväll då man inte har något annat för sig. Rock on Dio!


I am a mystery infested holy diver
that stands under the rainbow in the dark
and with evil eyes looks at the last in line
who doesn’t talk to strangers

I am a rock n’ roll child
with one foot in the grave
who stands up and shout: Hey angel!

I am a hunter of the heart
that with the pain that
another lie would bring
gets caught in the middle

I am a fallen angel
who stands naked in the rain
and with my oh so sacred heart
watch all the fools sail away

I am the king of rock and roll
that could walk on water
if you’d only let me

I am one of the faces in the window
who keeps wondering: Why are they watching me?

I am Jeus, Mary & the Holy Ghost
that breathlessly roams the
strange highways that lies between heaven and hell

I am the man on the silver mountain,
born on the sun dying in America

I am one of the night people, a sunset-superman
a twisted and mistreated firehead
an institutionalized man

I am hungry for heaven,
a wild one that brings shame on the night

I am, or, I could have been a dreamer,
but I gave her the gun, you know how it is
when a woman cries

I am one night in the city,
the arrow straight through the heart,
the black blood from a stone, invisible

I am like the beat of a heart,
a gypsy who brings down the rain
just another day

I am just like the big sister telling you
the golden rules: long live rock and roll!

And here’s to you my overlove,
this is your life so eat you heart out
cause I can still make you dream evil,
so stay out of my mind, lock up the wolves
and bring on the night music

I am evil on Queen Street and we rock!

"We both know the closest you'll ever get to humanity is when you rip it open and feed on it"

Vampyrtemat fortsätter.

Jag har vetat ett tag att det finns en avhandling om vampyrer och jag bestämde mig för att ta reda på lite mer. Den visar sig heta ”Vampyrer. En kulturkritisk studie av den västerländska vampyrberättelsen från 1700-talet till 2000-talet” och är författad av Anna Höglund vid Linnéuniversitetet. Jag tog helt enkelt och beställde den.

En DN-artikel pratar om vampyrens intåg i vår vardag och det finns mycket att fundera på. Varför är de så smaskiga? "Hela vampyrgestalten kan ses som en metafor för samlaget. Blodtörsten, huggtänderna som tränger in i köttet, blodet som rinner ut". Well, Duh!

Men kanske är det så att de är "tillåtna" bad guys. Tillåtna för att de egentligen inte finns. Man kan liksom inte klaga på en som tycker vampyrer är spännande. Inte på samma sätt som de som springer efter seriemördare i alla fall. Riktiga, livs levande seriemördare alltså. Men vampyrer är ju egentligen seriemördare. Fast de är ju inte på riktigt. Och vem vill inte bli courted av en sexig vampyr? En sexig, världsvan, intelligent man som besitter århundraden av kunskap?! Är det konstigt?

Så ni förstår, det är inte så att jag obrydd älskar vampyrer. Jag måste ju problematisera my obsession. Varför är de så intressanta? Nog för att jag kan besvara den med vad jag tycker men det ska bli roligt att se vad doktor Anna Höglund säger i sin avhandling. Väntar med spänning.

"Vampires can't procreate... though we love to try"

Väntan på säsong 3 av True Blood är lång och jag börjar sakna blodsmaken i munnen. Så nu har jag börjat se The Vampire Diaries! Och så blev man såld igen. Den är inte fullt lika bra som True Blood men bra nog för att jag nu är på andra varvet av säsong 1. Åh, den onda vampyrbrodern can bite me anytime. Den goda också för den delen. Eller båda samtidigt...

"Flattery won't turn me into your servant. The coffee is on the table in front of you. Pick up a spoon, put coffee in cup, pour on boiling water..."

Kaffeprojekt 1.0.

Kaffet på jobbet suger. Jobmeal - say no more. Var tredje koppjävel man köper är diskvatten. Någon slang hade lossnat denna gång i och för sig men det hjälper ju inte alla andra koppar som också varit under all kritik.

Så nu har jag bestämt mig för att starta Kaffetillverkningsprojektet.

Syfte: Gott kaffe!
Genomförande: Minsta möjliga effort för varje kopp. Dvs. ingen bryggare eller "French press".

Som första steg har jag köpt "Prezzo-kaffe" och använder en "tesil" som är en rund metallpryl som man skruvar ihop. Det funkar helt ok faktiskt. Men det kommer ut lite kaffe som således hamnar i botten på kaffekoppen. Det gör ju egentligen ingenting men det är klart att det vore trevligare att slippa.

Mitt första test var en fullproppad "tesil" - som egentligen nu borde heta kaffesil - och en stor kopp vatten. Det blev inte så bra. Kanske för att kaffesilen var för fullproppad och inte blev riktigt genomsköljd av vatten.

Test två. En halv kaffesil med 1,5 dl vatten. Fungerar perfekt. Enda problemet är att det är lite för lite kaffe för morgonfika och - som jag tidigare nämnt - att det sipprar ut en del kaffe som åker runt i koppen och till sist lägger sig på botten. Men detta fungerar bra fram tills...

...test tre. En "ihopnypbar" tesil - en sådan man ofta får på caféer om man de säljer löste. Men jag ska köpa en större version av denna då den som är vanligast är för liten för kaffe. Detta test kommer framöver.

Vad gör man inte för en god kopp kaffe?

"Brave, strong - like lizards in dark corners, but your day of looting is almost done!"

Är det konstigt att folk börjar plundra så fort möjlighet finns. Här sitter man och tänker att så skulle då JAG aldrig bete mig. Ändå så plundrar vi varje arbetsplats efter att en person har slutat. "Den här häftapparaten är bombis mycket bättre än min. Och gemkoppen. För att inta tala om headsetet eller stolen.

Men å andra sidan, vad ska man göra med en ny tv ifall världen höll på gå under...

"Really? There's a stalker book? Great, I gotta read that one."

Hm, jag vet inte riktigt vad jag ska tycka om mig själv när jag inser att jag mer eller mindre har svart bälte i att googla folk och skulle därmed kunna lägga till titeln Google Stalker på visitkortet.

Jag har även googlat "Google stalker", så klart, och det finns inte så förbannat många sidor om det. Det är ju inte bara google som är grejen i och för sig. Det är ju känslan när man hittar fakta A på en sida och fakta B på en annan och genom att slå ihop dem två plötsligt inse att man fått reda på något helt nytt. Något som man inte vet/förstår om man bara har den ena pusselbiten.

Så om man använder en slughet och slutledningförmåga av sällat skådat mått så kan man lista ut en hel del. Det är ju förbannat intressant. Jag borde dock använda mina kunskaper och talanger till bättre saker än att google stalka. Tänk vad brott jag skulle kunna lösa om jag fick möjlighet. Släng in mig i ett kvavt kontor på polishuset med en dator och en kaffebryggare så är jag nöjd. Fast till polislinjen vill de ju hellre ha personer som springer 2000 meter på 10 minuter än som har en sjuhelvetes slutledningförmåga...

"Your name is John Coffey? Yes sir boss. Like the drink, only not spelled the same."

Idag gick vi minsann och köpte kaffe och kaka på relativt nyöppnade Kahls nere i centralhallen!

Jag måste säga att jag tycker att det är ett STORT uppsving för sjukhuset att få in en sådan modern och trevlig establishment till det vanligtvis gråa och tråkiga sjukhuset. Mera sådana små affärer och barer tack! Härnäst vill jag gärna ha en restaurang som serverar ätbar mat. Jag kräver inte mycket, bara att maten ska gå och äta. Om jag inte hade något bättre för mig skulle jag öppna en soppbar som skulle heta "Vilken soppa!" men någon måste ju hålla ställningarna all over the hospital så jag lämnar soppan - med kaffeuppvärmd hand - till någon annan!

"My revenge is complete, the university is in the grip of fear, and Batman has been annihilated!"

Hm, surfar runt lite på olika universitet. Någon liten jävla distanskus ska man väl kunna slänga in. Den jag då hittar har särskild behörighet matte B och samhällskunskap A. En annan ges inte ens vt10 utan först ht11. Men OMG! Jag har anmält mig till en men jag ville ju så gärna gå den med särskild behörighet...

Annars då säger ni?!

Livet går vidare som vanligt. Samma jobb. Samma lägenhet. Samma jävla soffjävel i samma satans lägenhethelvete. Men annars är det bra!

Själv då?