“I’m so busy I’ll wipe myself in flight.”

Just när valet är över och man tror att livet ska återgå till det normala – det vill säga sitta i soffan och halvsova framför repriser av Vänner – så inser man att den ack så tomma kalendern snabbt blir fylld. Hur kommer det sig att detta alltid händer? Man tittar på nästa vecka och tycker att den verkar chill, sedan närmar den sig och plötsligt blir varje dag fylld med Att-göra-saker lik förbannat. Man måste helt enkelt inse hur viktig och irreplaceable man är!

Denna vecka är det alltså jobb, middag, möten och rapporter att färdigställa. Och om inte det var nog så har mitt band två spelningar i början av oktober, vilket innebär att vi måste repa som satan denna vecka och till helgen. Och inte ska ni tro att jag kan välja vilka dagar vi ska repa, nej, det är bara att böja sig för överläkarna som har bakjour titt som tätt och hur fan ska man mäta sig med det? ”Nej, jag kan inte repa då för jag ska se Prison Break…Jaha, inte tisdag säger du, bakjour, jahaja, Prison Break/bakjour” Vem vinner?!

Inte nog med det heller – idag känner jag att det kittlar så där omisskännligt bak i gommen – japp, förkylningen är på väg. Jag får nog be någon av de ovan nämnda läkarna skriva ut dundermedicin så jag håller mig frisk. Inte nog med att man är irreplaceable, man har en egen liten gräddfil in i sjukvården också!

Till råga på allt så har jag dragit på mig ett extra jobb. Sekreterare åt en privatläkare i stan. Det ska verkligen bli skitkul faktiskt. Han betalar ju rätt mycket bättre än landstinget, men å andra sidan är det inte så svårt med tanke på hur sugit vi tjänar där. Jag hoppas att det blir mer och mer arbete hos honom i alla fall. Kanske jag t.o.m. kan gå ned i arbetstid på mitt ”vanliga” jobb. Men det får vi se om i framtiden. Just nu har jag inte tid att tänka på det – jag är ju så busy!