tisdag, oktober 24, 2006

"Oh, I wish I was a punk rocker with flowers in my hair, in '77 and '69 revolution was in the air. I was born too late into a world that doesn't care"

Inte nog med att denna underbara låt fick mig att bli sugen på att blogga. Textraden rymdes exakt som rubrik till detta inlägg. It was ment to be.

Underbar låt förresten. Ni måste lyssna på den. Jag känner precis så där. Jag önskade att jag var en rock-brud på Woodstock '69. Jag vill sitta i gräset och lyssna på Janis Joplin. Det var tider det.

I was born to late, to a world that doesn't care. Just det. Jag var född för sent. Fast å andra sidan skulle jag ju nu vilja vara yngre också. Äsch, nutid är väl bäst trots allt.

Inte mycket händer som vanligt. Förutom att det är datastopp på sjukhuset nu. Inte nog med att man inte kan jobba, det är TRÅKIGT som fan att inte kunna använda datorn. Visst, man kan surfa, men så fort man ska göra något typ av jobb så måste man in i datorn. Snacka om sårbart. Vi har inte ens kvar en skrivmaskin. Men datorn funkar ju så man kan skriva i Word. Dagens i-landsproblem.

Nu till något helt annat. Med tanke på att vi inte kunde jobba värst mycket idag på jobbet så roade vi oss med att kolla upp hur gamla de sexigaste doktorerna är. Han som gör att jag måste torka av skrivbordet efter han gått förbi är född 1961! Karljäveln är 45 år! God damn! Betyder det att man håller på att bli gammal om man suktar efter män som är 45 år?! Men han är ju bara så åh! Snacka om "involentary vaginal lubrication"! (Ett sånt bra uttryck jag bara var tvungen att använda det någongång)

Ja, ja, man får väl drömma.

Datastoppet betyder i alla fall att vi ligger efter med en massa jobb, så jag hoppas att datorn funkar imorgon, annars blir vi galna.

En rolig grej som hände var att en doktor kom ut från sin expedition med håret på svaj. Han skulle läsa på om patienten innan han gick in i undersökningsrummet. Han utbrister: "Datorn funkar inte - vad gör jag nu?!" En sköterska svarar: "Du får väl prata med patienten". Haha, tragiskt att han inte fattade det själv, men dråpligt bra svarat. Tanken slog honom aldrig att han får fråga patienten om vad hon tidigare haft för sjukdomar och så vidare. Visst, ibland vet inte patienterna ens vad de heter, men det var inte fallet just denna gång.

Nej, nu ska jag nog höra om Magnus har "något att bju på", kanske ett nytt avsnitt av DH, PB, Dexter eller CSI.

See ya!

Dagens favvolåt: Sandi Thom - I Wish I Was A Punk Rocker (With Flowers In My Hair)
Album: Smile...It confuses people 2006

fredag, oktober 13, 2006

Gudde, tungpiercing och R 'n B

Nu bandets spelningar över och lugnet har åter lagt sig över mitt liv...

...eller. Nja, lugnt verkar det aldrig bli. Nu ska vi i F! bla dra igång en föreläsningsserie med början på tordag den 19 oktober då Gudrun Schyman kommer till Hamnmagasinet klockan 19.00. "Feminismen efter valet" ska hon tala om. Sedan kommer det många andra intressanta föreläsare. De berättar jag om senare.

Till något HELT annat. Jag har nog bestämt mig för att ta bort min tungpiercing. Eller, jag har redan tagit bort den, och jag tror inte att jag ens kan sätta tillbaka den nu. Jag tog bort den inför spelningen i tisdags för den har blivit gammal och dålig och gängningen är utnött så den åker ofta upp. Och det sista man vill få i munnen mitt i en sång är ju en jävla tungpiercing. Alltså tog jag bort den. Jag hade som sagt tänkt sätta tillbaka den, men va fan, det verkar bli mer och mer att göra med bandet. Inte för att ni behöver boka in resa till Globen någon gång snart, men vi har lite gig då och då och det är ju roligt. Med en tungpiercing sjunger man inte lika bra, det bara är så och om någon säger annorlunda så ljuger dem. Dessutom så blir inte allt bra på en gång man tar bort den heller. Man har fått konstiga muskler på konstiga ställen på tungan, så det tar nog ett tag innan allt är som vanligt.

Men jag gillade den. Jag gillad mig med min piercing. Fast sedan så tycker jag illa om mig själv för att jag känner så. Inte fan ska väl jag tycka att en del av mig har försvunnit, fast det har faktiskt det. Jag vet inte vad det är men utan den så tycker jag att jag blir "vanlig". Jag vill inte vara vanlig. Jag är ett original - i alla fall om motsatsen är att vara en kopia.

Men nu är den borta. Och nu ska jag fylla tomrummet med att bli ändå bättre i bandet. Nu jävlar! Sitter och kollar igenom nya låtar till bandet nu. Vi måste rocka upp oss lite. Lite mer R 'n B bland annat. Kanske lite Doris - "Did you give the world some love today, baby", eller varför inte Gladys Knight & The Pips - "I heard it through the grape vine". Tyvärr så svänger ju R 'n B så mycket för att de har en trummis som typ bott vid trummsetet hela livet och sedan en blåssektion. Trumpet och saxofon - god damn - bä bä vita lamm skulle ju svänga med blås och en Hammond orgel. För att inte prata om basisten. Ja, men ok, hela jävla banden rockar fett. Jag ger mig.

Det är nog lika bra att lägga ned det där med R 'n B kanske...

Oj, nu börjar Martha Reeves & The Vandellas - "Dancing in the street". Jag tror att jag måste öka volymen och dansa framför tv:n och störa Magnus.

Vi ses!

Tillägg kl 19:47: Magnus låg i soffan och sov. Hur kul är han.

måndag, oktober 09, 2006

”That's two independent thought alarms in one day. Willie, the children are over-stimulated. Remove all the colored chalk from the classrooms.”

Nu är jag i gasen igen. För samma ämne som så många gånger förr. Storebrorssamhället alltså. Jag har nämligen börjat läsa en ny bok: ”Övervakad – Elektroniska fotspår och snokarsamhället” av Pär Ström. Jag har bara hunnit till sidan 40 och hittills har varje jäkla stycke fått mig att se rött.

Naturligtvis så inser jag att ”vanliga” medelsvensson omöjligen kan veta ens hälften av allt som står i den här boken. Om hur vi redan nu övervakas, om vilka lagar politikerna vill införa och hur de skulle kunna både brukas och missbrukas. Men jag kan ju tycka att människor med åtminstone vanligt hederligt medel IQ skulle fatta vart vi är på väg. Det är ju intressant när man tänker på det. Jag tror att anledningen är att vi svenskar är så naiva eftersom vi är (läs: har varit) besparade från ett övervakningssamhälle. Vi har levt våra liv i lugn och ro. Polisen har tagit fast bovarna och vi har kunnat leva lugnt vidare. Vi har inte behövt brytt oss om vad vi sagt eller gjort för att alla åsikter har varit okej att uttrycka. Och det är precis detta som ”de som bestämmer” utnyttjar. De försöker tuta i oss att övervakning nu behövs för att behålla detta lugn. Några få rötägg i samhället förstör för oss andra och dessa rötägg behöver övervakas. Tyvärr så dras alla människor in i övervakningen, men det är ett pris vi måste betala för att få behålla Sverige sådär skönt tillåtande. Farligt. ”De som är beredda att ge upp väsentliga friheter för att få lite temporär säkerhet förtjänar varken frihet eller säkerhet”. (Benjamin Franklin)

Jag känner mig som om jag vore i en skräckfilm där jag sitter i en möteslokal med resten av byinvånarna, när jag plötsligt inser att alla omkring mig redan är smittade med The Alien Virus. Jag försöker förgäves få dem att inse att de måste skynda sig härifrån innan det är för sent. Men de bara tittar tomt framför sig och går som en zombie och mumlar: ”Det är ok, det är för vår egen skull, det är bra för oss”.

Ett citat från boken som är oerhört intressant, då jag länge försökt att förklara detta fenomen för nära och kära, men jag har saknat vokabulären är följande: ”Det är ofta denna sekundära användning av informationen (ett resultat av s k ändamålsglidning) som innebär de största hoten mot den personliga integriteten.”

Alltså när förslaget för en ny lag läggs fram till folket och alla är så nöjda och tycker att det låter så bra, men sedan glider det hela över och blir något helt annat. (Som naturligtvis zombie-invånarna inte kunde förstå innan). Alltså ändamålsglidning. Säg det nu alla högt för er själva så ni bränner in det – Ändamålsglidning. Oerhört bra ord att kunna, säger så mycket på en gång. Det är ju precis det som jag – förgäves – försökt förklara. Att dem säger att en lag ska användas på ett sätt, bara för att fånga the bad guys, men sedan ”råkar” de bara inkludera the good guys också, informationen "råkar" bara använas till andra brott än vad som urspungligen var meningen. Oops! Det var inte meningen, det bara blev så, men det gör ju inget – du har väl ingenting att dölja?!

För att besvara frågan, som ställdes här ovan av ”lagens extremt långa letandes-sig-in-i-stugorna-arm” så väljer jag osökt ett till citat från min nya bibel: ”Det kan finnas tusen och en orsaker till att en människa inte vill få detaljer om sitt privatliv utlämnade, men hon har ingen som helst skyldighet att motivera sig. Bara obehagskänslan räcker. Rätten att ha ett privatliv för sig själv är garanterad i både Europakonventionens och FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. Frågan ”Vad har du att dölja?” är ojust, den indikerar en auktoritär människosyn hos frågeställaren, och därför är det motiverat att svara ojust, kanske med motfrågan ”Varför låser du om dig på toaletten?”.

Tänkt att allt detta kom genom att läsa 40 sidor. Boken är på 300 sidor så det blir säker fler inlägg i samma tema.

Jag lämnar er med ytterligare ett citat: ”Men hur långtgående övervakningsåtgärder kan man införa innan man förlorar det fria samhälle som hela tanken var att skydda?”

måndag, oktober 02, 2006

I’ve had the privilege to know you for a little while – now I shall mourn you a lifetime

Hej Ulrika!

Tack för ditt mail.
Vi har valt att ta bort SanSão från den svenska marknaden, detta då vi ibland måste förändra vårt produktutbud.
I dagsläget har vi inga planer på att återuppta produktionen av SanSão.
I sommar har vi lanserat ett nytt mineralvatten BonAqua Silver med naturlig fruktjuicer. Det finns i smakerna päron, citron och naturell, kanske kan det vara något för dig.

Hälsningar,
Johanna
Konsumentkontakt
Coca-Cola Drycker Sverige AB


------------------------------------------------

"Mineralvatten med naturliga frukjuicer", hur i helvete kan de jämföra det med SanSão?! Jag vill ha min veckodos av SanSão! Den godaste drycken som någonsin tillverkats, också känd som Gudars Nektar, finns inte mer.

Sorgen är total.

Rest in peace.

Hosta, Cocillana-Etyfin och register

Nu har jag officiellt känt hur det känns att hosta upp lungorna. Man kan ju svälja tungan så jag tror härmed att det är fullt möjligt att hosta upp lungorna. Vi har ju som sagt spelning med bandet och en hostande och kraxande sångerska är inte the main-attraction som publiken har väntat sig tror jag. Jag fick ju medicin av min "privatläkare" men det hjälpte föga. Den var lösande, alltså gjorde så att man hostade mer, för att få upp shitt. Jag vill ju hosta mindre.

Så igår var vi hemma hos min bror på middag och då gav svägerskan mig Cocillana-Etyfin. God damn! En hutt och man slutar hosta. Mer morfin åt folket! Jag fick med mig lite i en burk så jag kan ta idag och imorgon. Man kan ju tro att en hes och sexig röst ska göra att sången i princip blir bättre, men jag kan intyga att det blir inte Phoebe's "sexy phlegm voice". Om man bara var hes skulle det gå vägen, men man tappar hela registret, tonerna finns liksom inte där när man försöker nå dem. Ytterst irriterande.

Men nu har ju medicinen gjort att jag har lugnat mig med hostningarna så att rösten helar sig, förhoppningsvis innan 20.30 imorgon...

Till råga på allt så hade en i bandet med sig en videokamera på förra repet. Självklart ska det filmas den gången då jag låter som don't-quit-you're-day-job. Vi tittade på filmen idag och faktiskt så lät det inte lika ansträngt som det kändes.
Sedan vet jag inte vad jag ska ha på mig heller...

Annars händer det inte så mycket just nu. Job - som vanligt. Hemmet har förfallit - som vanligt. Vintern är på väg - som vanligt.

and life goes on...

Nika on Twitter